July 2009

Glödlampor hamstras inför utfasning

Om en månad, den första september, börjar glödlamporna försvinna ur handeln. Men alternativen faller inte alla i smaken så nu hamstras gamla hederliga glödlampor för fullt.

– Det är att bunkra som gäller. De flesta köper tio paket, men de finns som beställer 200, säger Suzanne Bohman, som arbetar i en lampaffär på Södermalm i Stockholm.

Glödlamporna ska efter ett EU-beslut ersättas med mer energieffektiva alternativ. Utfasningen sker i flera steg. Först blir det förbjudet att importera matta glödlampor och klara 100 watts lampor.

Sedan månadsskiftet maj-juni har Suzanne Bohman märkt av en ökad efterfrågan, främst på vanliga matta glödlampor.

En av alla kommentarer till denna artikel: Helt horribelt. hälften av min belysning använder dimmrar, kommer behöva skrota hela min elinstallation med höga kostnader som följd – lågenergi funkar inte med dimmer
Sven, 19:01, 30 juli 2009

Mina kommentarer: Vi använder dimbara lågenergilampor där vi så önskar och dessa tänds direkt. Där vi inte har detta så har vi LED spottar eller LED strips. Idag finns det möjligheter att få bra ljus utan att använda glödljus som uppfanns av Edison 1847–1931. Se framåt inte bakåt.

För mer information om bra LED, Lågenergilampor se våra samarbetspartners.

Artikeln kommer från DN.se där du också kan läsa hel artikeln samt se alla dess kommentarer och vilka som bloggar till den.

Samtal om byggnaders energiprestanda

EU:s energiministrar möts just nu i Åre. Värd för mötet är näringsminister Maud Olofsson. På eftermiddagen diskuterade ministrarna ett förslag på ett reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda.

Syftet med att ta upp direktivet på mötet var att få ministrarnas synpunkter inför de fortsatta förhandlingarna. Det svenska ordförandeskapets mål är att nå överenskommelse med Europaparlamentet på rådsmötet den 7 december. Det är samma dag som klimatmötet i Köpenhamn inleds.

- Att vi inom EU lyckas nå en överenskommelse i ett direktiv som har stor potential att påverka energianvändningen i EU ser jag som en viktig signal att sända till förhandlingarna i Köpenhamn, sa Maud Olofsson efter mötet.

Direktivet är omfattande och behandlar allt från nationell bygglagstiftning och inspektion av värmepannor, till hur den offentliga sektorn kan verka som föredöme. Särskilt tre frågor har varit viktiga att diskutera för att kunna fortsätta förhandlingarna. Den första rör lågenergibyggnader och definitionen av denna typ av byggnader. Den andra handlar om finansiering av energieffektiviseringsåtgärder. Den sista frågan rör användningen av en beräkningsmetod för att ta fram energiprestandakrav för byggnader.

- Dagens samtal har varit mycket givande. Min bedömning är att det finns ett generellt stöd för direktivet, dess innehåll i stort och att det finns en vilja att nå en överenskommelse, sa Maud Olofsson efter mötet.

Denna information kommer från Sveriges Ordförandeskap i Europeiska Unionens websida

Energislöseri!

Foto: Gunnar Seijbold, bilden kommer från: www.se2009.eu

Vi slösar mycket mer med energi än de flesta av oss är medvetna om. Två tredjedelar av all energi som vi använder för att få el, värma upp våra hus eller driva våra bilar försvinner till ingen nytta.

Det har professor Sven Werner, högskolan i Halmstad, räknat ut och på torsdagen drog han sina siffror för EU:s energiministrar på deras informella ministermöte i Åre.

Ola Alterå, statssekreterare med ansvar för energifrågor, känner både förtvivlan och hopp när han ser Sven Werners beräkningar.

Alterå tycker sig se ett uppvaknande bland ansvariga ministrar, inte minst med tanke på den globala klimatförändringen.

– Insikten om klimatförändringen och vad som måste göras driver fram åtgärder. Energieffektivisering är som ett första steg många gånger billigare och enklare än att ställa om energiproduktion, säger han.

Ovanstående kommer från Dn.se
Lars-Ingmar Karlsson

Det är precis detta som jag har argumenterat för och som nu är uppe på EU nivå. Inom en snar framtid så kommer energieffektivt byggande vara mer eller mindre tvingande och politiker älskar styrmedel såsom höga skatter. Vart tror ni att det är på väg? Jag gissar på ännu högre krav på nyproduktion samt höjda energipriser i framtiden.

“Piska bättre än morot..

..när hushållen ska spara energi”

Forskare dömer ut regeringens energisubventioner till hushållen: Effektivare och billigare att höja momsen på elförbrukningen. Att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnybar energi med en djungel av styrmedel och subventioner till hushållen – som regeringen försöker göra – är fel väg att gå. En enklare och billigare lösning är att höja momsen på el, fossila bränslen och fjärrvärme. Hushållens investeringsbeslut placeras då där de hör hemma: vid köksbordet och inte vid ett konferensbord i Rosenbad, skriver forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås vid Institutet för näringslivsforskning.

Regeringen är fel ute. En rad krångliga, svårgenomträngliga och dyra stödåtgärder ska förmå de svenska hushållen att minska sin energiförbrukning och övergå till renare energi. Samma målsättning kan uppnås på ett effektivare sätt genom en höjd energimoms. Höjd moms leder till att hushållen väljer de billigaste och bästa besparingsåtgärderna, inte de åtgärder som maximerar bidragen.

Svenska hushåll använder för mycket och för smutsig energi. Regeringen har därför bestämt att vi måste dra ned på förbrukningen och övergå till renare energi. Två utredningar har nyligen lagts fram med förslag på hur detta ska gå till. ”Bättre kontakt via nätet” (SOU 2008-13) föreslår subventioner som ska underlätta för privatpersoner att säkra den egna elförsörjningen genom att sätta upp egna vindsnurror och solpaneler. ”Vägen till ett energieffektivare Sverige” (SOU 2008-110) listar i sin tur ett helt batteri av stödåtgärder och påbud för att minska energianvändningen. Förslagen börjar nu omsättas i praktiken. Regeringen beslutade i början av juni om ett stöd för investeringar i solceller som ska täcka upp till 60 procent av investeringskostnaden.

Vi ifrågasätter om det rätta sättet att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnyelsebar energi är med en djungel av olika styrmedel och stödordningar. En höjning av momsen på energi är en enklare och framför allt bättre och billigare lösning. Med energimoms menar vi moms på elförbrukning, fossila bränslen och fjärrvärme.
Om svenskar använder för mycket smutsig energi beror det på att den enskilde konsumenten slipper betala den fulla kostnaden för utsläppen han åsamkar samhället genom uppvärmning av bostaden, sin förbrukning av hushållsel och sitt bilkörande. Enkelt uttryckt: energin är för billig. Genom att höja momsen på elförbrukningen, fossila bränslen och fjärrvärmen kommer man till rätta med problemet på det uppenbara sättet: hushållen får betala ett högre pris för sin energikonsumtion. Det blir då lönsammare att minska sin energiförbrukning genom att investera i energieffektivisering, i solenergi eller i vindsnurror för privat bruk. Poängen är att hushållen kommer att välja den åtgärden som är billigast för dem eftersom den uppnådda energibesparingen inte beror på vilken typ av åtgärd som utförs.

Utredningarnas förslag om subventioner av energieffektivisering och byggande av privata kraftverk kan omöjligen komma till rätta med de för låga energipriserna. Riktade stödåtgärder för att få ner energiförbrukningen innebär i stället att marknadspriset på energi sjunker eftersom hushållens efterfrågan på energi minskar till följd av de subventionerade energibesparingarna. Därmed blir energibesparande investeringar som inte omfattas av några stöd ännu mer olönsamma för den enskilde. Riktade stöd har alltså den beklagliga sidoeffekten att de tränger undan värdefulla osubventionerade investeringar. Investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivisering planeras utifrån syftet att maximera bidragen snarare än hur verksamma och effektiva de är. Det är precis som med ett oöverskådligt och ihåligt skattesystem; människor och företag fokuserar mer på skatteplanering än på det mest produktiva användandet av resurser.

Skatter är varken roliga eller populära, ej heller energiskatter i form av höjd energimoms. En inte helt orimlig gissning är att hänsyn till den allmänna opinionen har påverkat förslaget om ett bökigt och ineffektivt stödsystem framför en enkel och transparent skatt: moroten är som bekant skönare än piskan. Säkert är att omläggningen av energiförsörjningen kommer att kosta, vare sig den drivs igenom enligt det föreslagna stödsystemet eller genom höjd energimoms. Skillnaden är att den anonyma skattebetalaren får stå för notan för det skattefinansierade stödsystemet.

Sven-Olof Fridolfsson
Thomas P Tangerås

Författarna är filosofie doktorer i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Tangerås är chef för forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi vid IFN.

Debattartikeln i sin fulla längd finns att läsa på DN.se

What is a passive home?

What is a passive home? 3:52
Sweden’s ‘passive homes’ can be built anywhere. CNN’s Jim Boulden reports from Sweden.

Next Page »