Passiv Blogg
Remissammanställning Promemoria II avseende NNE
February 20, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.
5 instanser har antingen tillstyrkt promemorian generellt eller anfört att de inte har något att erinra mot förslagen, utan att göra några explicita ställningstaganden när det gäller inriktningen för promemorians bedömningar eller förslag. 6 instanser har som övergripande synpunkter framfört bedömningar som delvis har annat fokus än de bedömningar och förslag som lämnas i promemorian.
När det gäller bedömningen av tillämpning av begreppet nära-nollenergibyggnad kan remissinstanserna i huvudsak indelas i fyra kategorier enligt följande.
14 remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och/eller i huvudsak anfört möjliga problem med att ställa mer långtgående krav på energieffektivisering.
10 remissinstanser har delvis tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet men framhåller samtidigt i huvudsak synpunkter om att det kan finnas möjligheter att gå längre i energieffektivisering och/eller att energieffektivisering är en viktig fråga för remissinstansen.
49 remissinstanser delar i huvudsak inte promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och gör tydliga ställningstaganden om att en mer långtgående energieffektivisering i byggnader är önskvärd.
5 remissinstanser har som huvudsaklig synpunkt att byggregler och nära-nollenergibyggnad måste definieras med väsentligt större hänsyn till primärenergi, utan att explicit ta ställning till vilken kravnivå som är lämplig för nära-nollenergibyggnader.
När det gäller promemorians förslag till främjandeåtgärder har samtliga instanser som uttalat sig om dessa varit positivt inställda till att främjandeåtgärder bör genomföras. Synpunkterna varierar när det gäller vad främjandeåtgärderna bör innehålla och vilka frågor som bör prioriteras.
När det gäller synen på förnybar energi i nära-nollenergibyggnader har 3 remissinstanser helt delat den bedömning som görs i promemorian om rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader medan 5 remissinstanser i varierande grad ser problem med de effekter som regelverket i vissa fall kan ha avseende energi från förnybara energikällor och övriga yttranden kopplar mindre tydligt till bedömningen i promemorian.
När det gäller synpunkter på kontrollstation och etappmål till 2015 har 3 remissinstanser i huvudsak delat promemorians bedömning medan 4 har mer eller mindre långtgående invändningar och 2 har framfört synpunkter som mindre tydligt kopplar till den bedömning som görs i promemorian.
Avseende analyser av ekonomiska konsekvenser av skärpta krav på energihushållning har 19 instanser haft synpunkter. Vissa av synpunkterna riktas på ett tydligt sätt mot något av de specifika underlag som togs fram till den samlade analys som redovisas i promemorian. Således har 1 remissinstans kritiserat CIT:s ansats till analys, 2 instanser kritiserat WSP:s ansatser för analys och 6 instanser kritiserat Boverkets ansatser för analys. Andra synpunkter är mer generella till sin karaktär. Således har 1 instans har framhållit att projektering till mer energieffektiva nivåer än dem om krävs enligt minimikrav i allt väsentligt motiveras av behovet att ta höjd för att klara minimikraven och att en stor brist är avsaknad av känslighetsanalys för byggkostnader. 4 instanser har framhållit att relevanta tekniska lösningar och möjligheter till teknikutveckling inte beaktats i tillräcklig utsträckning. En rad synpunkter finns när det gäller rimligheten i de ekonomiska antaganden som har gjorts. Synpunkter i substans refereras mer utförligt nedan.
När det gäller jämförelser mellan energikrav på byggnader i olika länder och andra synpunkter avseende internationell samordning m.m. har underlag och synpunkter inkommit från 6 remissinstanser. En analys har gjorts av 1 instans som ger den tentativa slutsatsen att de svenska reglerna är väl så skarpa som i jämförbara länder. Detta resultat har ifrågasatts av 2 andra remissinstanser varav 1 har gjort en alternativ analys som instansen menar visar att svenska energikrav är mindre stränga än danska. 4 remissinstanser har lyft synpunkter om fördelar som skulle kunna finnas med nordisk samordning av krav.
Bland övriga synpunkter återfinns bland annat synpunkter avseende en samhällsekonomisk analys av skärpta energikrav för byggnader som inte ingick i det remitterade underlaget och därför enbart har kommenterats av 1 instans samt en rad synpunkter som berör frågor som har samband med det sakområde som promemorian behandlar men mer otydlig koppling till bedömningar och förslag i promemorian.
