Boverket

Almedalen – Staten ska inte gå in och detaljreglera

Almedalen pågår för fullt och det var verkligen full fart redan från början. I år är det fler seminarier än vanligt som handlar just om byggande, energieffektiviseringar och miljonprogrammet. I ett seminarium så var vår bostadsminister Stefan Attefalls statssekreterare Ulf Perbo medverkande. Nedan är ett uttalande från Ulf Perbo, lånat från tidningen VVS Forum.

– Staten ska inte gå in och detaljreglera. Marknadslösningar är alltid lämpligast. Det är ingen lämplig uppgift för staten eller kommunerna att begränsa koldioxidutsläppen från Sveriges fyra miljoner bostäder, sa Ulf Perbo och hävdade att byggnormer rent matematiskt inte kan sättas efter ett medelvärde för energianvändning.

– I nya hus finns indikationer på att energianvändning i bostäder redan nått energieffektivitetsmålet för 2050, 38 år i förväg. Det desperata tonläget att vi måste ta krafttag mot energianvändningen i nyproduktion blir väldigt märkligt mot bakgrund av detta, menade Ulf Perbo.

Att Ulf Perbo inte vill skräpa energikraven är känt sedan tidigare och han verkar dessutom upprepa samma sak som han gjorde i en panel på Nordbygg

Detta är naturligtvis tråkigt att våra valda politiker inte verkar förstå att skärpta krav är en nödvändighet. På onsdag är det dags igen. Då är det ett seminarium i Almedalen där bland annat Hans Eek från Passivhuscentrum kommer medverka tillsammans med Ulf Perbo. Seminariet heter; “Energilös politik för energieffektiva byggnader – nu behövs krafttag!” Om Ulf Perbo kommer att vidhålla sina åsikter även efter det återstår att se.

Gällande Ulf Perbo’s andra citat att det i nya hus finns indikationer på att energianvändningen redan nått energieffektivitetsmålet för 2050 vet jag tyvärr inte var det kommer ifrån. Jag har mailat Ulf Perbo på Socialdepartementet och bett honom förklara varifrån dessa ”indikationer” kommer ifrån och kommer självklart att publicera svaret här på bloggen.

Fram till dess så följ mig gärna på twitter.com/passivhus där jag försöker bevaka intressanta seminarier i Almedalen från Stockholms första passivhus.

Boverket

Ingen draghjälp från Boverket förrän 2018?

Kommande ändringar byggregler

Boverket planerar att ändra byggreglerna (BBR) den 1 juli 2013. Då gäller byggproduktförordningen fullt ut. Samtidigt passar vi på att förtydliga reglerna om bullerskydd och införa regler om ljudmiljö och blyvärde i tappvatteninstallationer.

Förslaget innebär:

• Mindre ändringar för att BBR ska stämma med den nya byggproduktförordningen, CPR.
• Reglerna om bullerskydd i avsnitt 7 ses över i sin helhet för att öka tydligheten och verifierbarheten .
• En ny regel om ljudmiljön i publika lokaler ur tillgänglighetssynpunkt förs in.
• En ny regel om tappvatteninstallationer och blyvärde förs in.
• En ny regel som tydliggör vad som är utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav när det gäller tillgänglighet och bostadsutformning.

Remissen

Förslaget skickas på remiss preliminärt i början av juli. Remisstiden är tänkt att löpa fram till mitten av oktober. Remissen skickas till en stor grupp aktörer med e-post, men den kommer också att finnas tillgänglig på webbplatsen. Alla är välkomna att lämna synpunkter på förslaget till ändrade regler.

Reglerna planeras att träda i kraft den 1 juli 2013. Det är det datum då byggproduktförordningen CPR gäller fullt ut. Vi återkommer med information om eventuella övergångsbestämmelser.

Efter den 1 juli 2013 planerar Boverket att ändra BBR med längre intervaller än vad som har varit fallet under de senaste åren. En arbetshypotes är att revidera BBR vart femte år.

Källa: Boverket kommande ändringar byggregler

Mina kommentarer

Kontentan av detta blir således att branschen inte kommer få någon draghjälp från Boverket. Boverket kommer att tillåta att fastigheter som byggs de närmsta sex åren ger blivande bostadsägare höga elräkningar. Detta anser jag inte är ansvarsfullt och det rimmar absolut inte med EU-direktivet EPBD2 där man pratar om NNE, nära nollenergibyggander.

Det är tragiskt att se när vissa av våra folkvalda politiker inte ser vidden av sina beslut. Stefan Attefall, Bostadsminister har här möjligheten att se till så att Sverige blir ett land i framkant gällande energibesparing och energieffektivt byggande men han tar inte chansen. Istället skickar han fram statssekreterare Ulf Perbo som nästan verkar tro sig själv när han säger att han inte förstår varför branschen verkar tycka det är så kul att kräva hårdare byggregler. Kanske någon gång kommer även våra folkvalda politiker förstå vad som är på väg att hända. Jag bara hoppas att det då inte är försent.

Läs gärna också det två månader gamla blogginlägget – Därför går det så långsamt

Boverket

Summering av skrivelsen nära-nollenergibyggnader

Trots att närmare 80 % av remissinstanserna ansåg att den remiss som föregick skrivelsen, ansåg att det krävdes betydligt hårdare krav, så kom det en skrivning istället för en proposition som jag befarade.

Regeringen hjälper inte Sverige till att bli det föregångsland som man skulle önska. Det kommer kraftig kritik från flera håll just för att man inte ställer krav som kan liknas vid våra grannländers.

Men trots det så kan det faktiskt skönjas lite tongångar i skrivelsen som kan ge oss tuffare krav, dock lite sent. För om man ska genomföra demonstrationsobjekt som ska utvärderas, innan vi reviderar kravnivåerna 2015, så borde de byggnaderna redan ha uppförts. Detta eftersom utvärderingen kan genomföras först 24 månader efter färdigställande.

Det är tråkigt att vi i denna skrivelse inte fick nivåer för energianvändningen för 2018/2020 vilket skulle gett marknaden en chans att ställa om produktionen i god tid.
Samtidigt så påpekas det på flera ställen i skrivelsen att skärpningar och revideringar av energikraven kommer att genomföras innan 2020 och att den kontrollstation som genomförs 2015 kommer att vara vägledande.

Det som oroar är att man från regeringens sida ställer sådan tilltro till att marknaden under nästkommande 3 år ska kunna åstadkomma vad som försökts med under de 6 år som fastställda nivåer på energianvändningen varit i bruk. Enligt Boverket så misslyckas många byggnader att komma ner i de fastställda kraven vilket i sig är konstigt.

Även om man från politiskt håll nu har visat indikationer på att man vill ha hårdare energikrav framöver så har man i och med att det inte blev en proposition tappat ytterligare ett antal år. Ett hus kommer att stå i över hundra år och vi har politiker som tänker i fyra års perioder.

Jag hoppas att marknaden kommer att påverka våra politiker i riksdag och regering så att man snarast tar beslut om fastlagda nivåer för nära-nollenergibyggnader och gör detta på nivåer som gör att vi kan hålla huvudet högt och slipper ställa oss i Europas skamvrå.

Boverket

Kan Skolministern lära Bostadsministern lite matematik?

Kommer regeringen fortsätta hävda att 90=0?

EU pratar ”nära nollenergihus”. Eftersom varje land i EU skall tolka vad detta innebär för det enskilda landet så väntar vi alla just nu på vad det svenska beslutet kommer att bli. Vad anser vi i Sverige att ”nära nollenergihus” innebär? Regeringen tycker att vår nuvarande BBR är fullt tillräcklig.
Källa: VVSforum

Samtidigt så skickade man också ut denna promemoria till ett antal remissinstanser. Resultatet är häpnadsväckande: 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

5 instanser har antingen tillstyrkt promemorian generellt eller anfört att de inte har något att erinra mot förslagen, utan att göra några explicita ställningstaganden när det gäller inriktningen för promemorians bedömningar eller förslag. 6 instanser har som övergripande synpunkter framfört bedömningar som delvis har annat fokus än de bedömningar och förslag som lämnas i promemorian.
När det gäller bedömningen av tillämpning av begreppet nära-nollenergibyggnad kan remissinstanserna i huvudsak indelas i fyra kategorier enligt följande.

14 remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och/eller i huvudsak anfört möjliga problem med att ställa mer långtgående krav på energieffektivisering.

10 remissinstanser har delvis tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet men framhåller samtidigt i huvudsak synpunkter om att det kan finnas möjligheter att gå längre i energieffektivisering och/eller att energieffektivisering är en viktig fråga för remissinstansen.

49 remissinstanser delar i huvudsak inte promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och gör tydliga ställningstaganden om att en mer långtgående energieffektivisering i byggnader är önskvärd.

5 remissinstanser har som huvudsaklig synpunkt att byggregler och nära-nollenergibyggnad måste definieras med väsentligt större hänsyn till primärenergi, utan att explicit ta ställning till vilken krav nivå som är lämplig för nära-nollenergibyggnader.

Källa: Remissammanställning Promemoria NNE

Nu kom det till min kännedom nyligen att Regeringen drar detta vidare direkt. Det kommer att komma ett beslut om en proposition redan under nästa vecka. Detta känns oroväckande. Vad håller vår regering på med? Man hävdar från Näringsdepartementet att det är för att EU kräver ett snabbt beslut. Jag upplever det som att Regeringen försöker att dra igenom detta med en hastighet normalt reserverat för Formel-1 förare.

Det blir en mycket intressant kommande vecka. Vad innebär denna proposition? Ignorerar man alla 49 av 88 remissinstanserna som inte delar promemorians bedömning?

Boverket

Villaägarnas yttrande gällande NNE

Idag har jag spenderat större delen av dagen med att läsa remissammanställningen Promemoria II avseende NNE, N 2011/7477/E. Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

Ett av företagen vars yttrande jag granskade var Villaägarna. Villaägarna skriver bla följande:

“Slutligen vill förbundet i detta sammanhang också peka på de faror som kan uppstå med bostäder med extremt låg energiförbrukning genom hög täthet.

Under 2000-talet byggdes ett större antal småhus och flerbostadshus med s.k. enstegstätade fasader. Felen med denna byggmetod har den senaste 6-7 åren visat sig tydligt. När mindre hål uppstår i fasaden tar sig fukt in men torkar inte ut och mögelskador uppstår som följd.

Förbundet befarar att de nya byggmetoderna för extremt energisnåla hus som kräver mycket tjocka och diffusionstäta konstruktioner kan komma att visa likartade brister framöver. När byggnaderna inte fuktprojekteras tillräckligt bra uppstår risk för mögel och röta när husbyggaren eller husägaren av misstag punkterar diffusionsspärren (kanske för att sätta upp en tavla eller dyl.), eller genom fuktläckage utifrån.

Förbundet anser därför regeringen bör iaktta stor försiktighet när man ställer långtgående energiförbrukningskrav som i sin tur tvingar fram täthetskrav som kan medföra stora skador för de boendes hälsa inte minst – men även ekonomiskt när mögelskador ska repareras och fasader bytas ut.”

Detta regerade jag naturligtvis på och skrev därför följande twitterinlägg på twitter.com/passivhus:

Döm till min förvåning när en person som jobbar på Villaägarna med huskonstruktioner ringde min mobiltelefon ca 45 minuter efter detta twitterinlägg. Bra jobbat Villaägarna, sånt tycker jag om.

Dock så vidhåller jag fortfarande att Ert remissyttrande avseende NNE borde handla om just det och inte om byggfel eller som ni skulle uttryckt det, fuskbyggare. Ni målar här upp ett scenario där hantverkare struntar i att bygga rätt och att det då får konsekvenser. Det får det redan idag med dagens byggregler och har ingenting med NNE att göra enligt mig. Självklart så skall det byggas rätt oavsett vad som anses vara NNE i Sverige.

Next Page »