byggbranschen

ThermoGaia, isolerande målarfärg

Termoskydd – mer än bara färg. Nyhet idag – standard imorgon.
Detta är klatchiga slogans från företaget ThermoGaias websida.

ThermoGaia säljer energibesparande lösningar och utvecklar egna tjänster baserade på en kombination av kompetens, kunskap och världsledande unika produkter. Produkterna har ursprungligen utvecklats av Nasa en är vidareutvecklade för att anpassas till fastigheter och industritillämpningar Produkterna skyddas av atent samt är miljöklassade i många länder, t ex Tyskland, USA och Japan. Produkterna uppfyller även en rad standards, bl. a DIN, EN och ISO. Grundkomponenten i det termokeramiska ytskiktet är de helt unika bindemedlet i kombination med mikro-sfärerna som ger de unika egenskaperna.

Ovanstående är information kopierat från ThermoGaia på www.thermogaia.se

Att byggbranschen är konservativ är det inget snack om. Det har vi själva fått erfara. Jag tycker att man skall vara öppen för nya produkter, tankar och ideér. Med ThermoGaias färg så innebär det att det numera inte bara är isolering, täthet, återvinning av ventilation och solavskärmning som gäller om man vill bygga energisnålt utan också målarfärg. Naturligtvis så var det med stor skeptisism som jag började granska detta företag och deras produkter inte minst efter denna debattartikel.

Företaget hävdar en energibesparing på upp till 50% vilket naturligtvis låter osannolikt. Jag kunde inte låta bli utan har låtit ThermoGaia räkna på ritningarna för Stockholms första passivhus.

“Förväntad energibesparing för uppvärmning blir däremot knappast mer än cirka 6% för det aktuella huset. Huvudsakligen därför att huset redan är väl isolerat och att en ytterligare förbättring av väggens U-värde med cirka 25% betyder förhållandevis litet på den totala energiförbrukningen.”
John Eriksson, ThermoGaia

(Väggen har idag ett U-värde på 0,09, se kontruktionsritningar )

Jag har naturligtvis frågat efter referensobjekt samt opartiska tester. Thermogaia kan inte visa upp några tester gjorda här i Sverige av ett opartiskt institut. Man har ej heller några referensobjekt som visar att deras produkt faktiskt fungerar. Vissa av deras referensobjekt har jag kontaktat och de har varit förvånade när jag påtalat att de står med på ThermoGaias websida som referenser då de knappast har något gott att säga om dom. När jag kontaktat referenser från ThermoGaias websida har jag fått kommentarer som:

”-Att Thermogais produkter drar ur fukten ur fasaden som de säger kan ej bevisas.”
”-Vi ville testa produkterna på SP i Borås men detta var inget Thermogaia ville.”
”-Deras produkter är överreklamerade och energibesparingar på 20-30% stämmer inte.”
”-Jag är själv numera är skeptisk till Thermogaias produkter.”
”-Du bör hitta andra energibesparingslösningar istället såsom, återvinning och tilläggsisolering.”

På ThermoGaias websida så finns Botkyrkabyggen med som referens. Botkyrkabyggen ville ha mina frågor skriftligt, de löd:

Vilka av Thermogaias produkter har ni använt?
Är ni nöjda med resultatet?
Vilken energibesparing har dessa produkter gett?
Har ni gjort andra energibesparande åtgärder precis före eller under mätningsperioden som kan göra att utfallet av resultatet blir felaktigt?
Kan jag få ta del av den utvärderingsrapport som pågår på Brantabacken kring dessa produkter?

Ett par dagar efter att frågorna hade skickats till Botkyrkabyggen så fick jag dock svaret att de inte ville lämna ut de rapporter och mätningar som ThermoGaia hänvisar till.

Professor Folke Björk Byggnadsteknik, KTH har skrivit om ThermoGaia på Fuktcentrum. ”Sammanfattningsvis kan man säga att en bestrykning med Termoskydd inte kan ge den funktion av tilläggsisolering eller brytning av köldbryggor som förespeglas i marknadsföringen. De speciella uttorkande egenskaperna är inte dokumenterade och utifrån de materialdata som finns så verkar inte funktionen finnas. Om bestrykningen har den höga reflektionsfaktor som materialdata anger så kan den ge en effekt av att begränsa temperaturen på solbelysta ytor. Att bestrykningen skulle ha en värmereflekterande effekt som ger en märkbar förbättring av termisk komfort i ett rum är inte dokumenterat. Alla utfästelser rörande bestrykningen är inte granskade här, men det är tydligt att det saknas dokumentation av tester som visar att de stämmer.”

Jag är inte den första personen som bloggar om detta företag. Fredrik Olsson på Rotpartnern i Göteborg, En ingenjörs funderingar skrivit: Tilläggsisolera med målarfärg?

Kontentan av ovanstående blir således att ThermoGaia inte kan visa några resultat att deras produkt fungerar och att vårt hus, Passivhus Granbäck skulle kunna minska sin energiåtgång med 6% genom att måla fasaden med deras färg ser jag som fullkomligt osannolikt.

Jag kommer självklart att fortsätta läsa och följa vad som händer med företaget ifråga och framförallt så skall det bli mycket intressant att läsa vad ThermoGaias referens Botkyrkabyggen kommer fram till i sina mätningar om de någonsin kommer att publiceras..

byggbranschen

Energieffektivisering av befintliga flerbostadshus

– rapport från Samhällsbyggnadssektorns energieffektiviseringsprojekt

Riksdagen har beslutat om nationella mål för energieffektivisering i bebyggelsen. Energianvändningen per uppvärmd byggnadsarea ska minska med 50 procent till 2050 jämfört med 1995 med delmålet 20 procent till 2020. För att undvika inlåsningseffekter bör vi redan nu sikta på 50-procentsmålet. Med dagens regelverk och incitament är det dock inte troligt att effektiviseringsmålen kommer att nås. Utvecklingen måste därför påverkas på olika sätt.

Det finns ca 2,4 miljoner lägenheter i Sverige. Mer än tre fjärdedelar av dessa är äldre än 30 år. Hit hör lägenheterna i de hus som byggdes under de så kallade rekordåren 1960-1975, och där de flesta är i stort behov av renovering och upprustning. Totalt är det ca 830 000 lägenheter. Även en stor del av de ca 550 000 lägenheter som byggdes under 1940- och 1950-talen, den så kallade modernismen, är i behov av omfattande renoveringar. Detta innebär en stor utmaning för bygg- och fastighetsbranschen. Samtidigt är det en möjlighet till omfattande energieffektiviseringsåtgärder som bör tillvaratas.

I denna rapport som dessutom har en stor förankring inom näringen så finns konkreta förslag på hur Sverige skall klara delmålet på 20% och sikta mot 50-procentmålet. Mycket intressant rapport som jag hoppas får en stor spridning.

Länk till Energieffektiviseringsrapporten

Bildtext:

Bilden är lånad från ett pressmeddelande som Swedisol skrev 2009-03-13 och visar en fasad i Hagalund fotograferad med värmekamera. De orangea områdena visar på ett kraftigt värmeläckage. Utomhustemperaturen var vid fotograferingstillfället cirka 3°C. Skillnaden är alltså upp mot 12°C. Fasaden på ett passivhus är som jämförelse endast cirka 0,5 grader varmare än utomhustemperaturen.

byggbranschen

Högre nivå i energidebatten

,skrev Fredrik Karlsson i sin blogg häromdagen. Fredrik är tidningen Byggvärldens chefredaktör där han bloggar om branschen, affärerna och människorna bakom.

“Förödelsen är total i Japan. Ännu en katastrof hotar vid en kärnkraftsolycka. Japan har satsat hårt på kärnkraft. En kärnkraftsolycka kan få enorma konsekvenser. Samtidigt är det ett klimatneutralt energislag.

Och med dagens klimatutmaningar funkar det inte med smutsig el, som kolkraft.

Oavsett energikälla måste samhället ställas om. Energibesparande åtgärder kommer vi alltid att ha nytta av.

Men koldioxid, invänder somliga, är det viktiga – inte hur mycket energi som förbrukas.

Rätt val av energislag och att förbruka så lite energi som möjligt . Tankarna måste hållas i huvudet samtidigt. Det påpekandet gjorde jag ofta för ett par år sedan. Nu tycker jag inte det behövs. Energidebatten ligger på en betydligt högre nivå. Medvetenheten i frågorna är stor, bland annat i byggbranschen.

EU har satt upp ambitiösa regler. Regeringen satt upp ett nationellt svenskt mål att minska utsläppen med 40 procent till 2020.

Miljöminister Andreas Carlgren möter i dag sina europeiska kolleger i Bryssel. Tillsammans med kollegor från England, Tyskland, Spanien, Danmark, Grekland och Portugal driver han på för ambitiösare klimatinsatser inom EU.

Byggreglerna har skärpts. Andra har satt upp ännu hårdare krav. Senast var det Kretsloppsrådet som kom med ” Vägledning för Miljöanpassat byggande”.

Samtidigt som vi bygger allt mer energisnåla hus byggs nya vindkraftverk.

När energifrågorna diskuteras brukar perspektivet vara att mer borde göras. Men tänk hur mycket som hänt de senaste tre åren. Inte minst har nivån höjts i debatten.”

http://fredrik.byggvarlden.se/2011/03/14/hogre-niva-i-energidebatten/

Applåder från Passivhus Granbäck till en mycket välskriven artikel. Det känns tryggt att veta att en av Sveriges största byggtidningar har en medveten chefredaktör.

byggbranschen

Skärp kraven

Detta säger Ulla Janson, forskare vid Lunds tekniska högskola angående Boverkets skärpta krav på energiförbrukning i nya och ombyggda fastigheter till SVD.

I dag ligger energikravet på max 110 och 150 kilowattimmar per kvadratmeter och år beroende på vilken av tre klimatzoner i Sverige det handlar om.

Boverket föreslår att kravet höjs och gränsvärdena därmed sänks med omkring 20 procent. För ett hus i södra Sverige betyder det att den årliga förbrukningen inte får överstiga 90 kilowattimmar.

– Det känns som ett slappt krav eftersom man i dag kan tangera värden på 35 kilowattimmar i nybyggda hus. Boverket hade kunnat dra gränsen vid 70 kilowattimmar och fortfarande vara generösa, säger Ulla Janson, forskare vid Lunds tekniska högskola.

Målet inom EU är att alla medlemsländer ska ha näst intill noll i energiförbrukning som krav på nybyggda hus år 2020. Samtidigt skruvas kraven på alla fastighetsägare upp – de nya gränserna gäller nämligen också vid ombyggnad.

– Energikraven måste bli strängare om vi ska leva upp till EU:s standard. Alltför försiktiga regler i dag gör att många fastighetsägare kan känna sig lurade om ett par år, när det visar sig att de renoveringar de gjort inte längre håller måttet, säger Ulla Janson.

Ulla Janson, som disputerar på en avhandling om energisparande åtgärder i ny- och ombyggda bostadshus, är besviken på Boverkets bristande ambition.

– Boverket borde ta på sig ledartröjan och gå i framkanten. De krav de nu ställer är så låga att företagen ligger före dem i utveckling. Alla vet att energi inte är en oändlig resurs och det finns både vilja och kunskap inom byggbranschen att skapa hus som är anpassade för detta.

Boverkets förslag till nya gränsvärden för energianvändningen är ute på remiss till den 14 januari. 1 oktober 2011 ska de nya reglerna träda i kraft.

Källa: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-energikrav-for-lagt-stallda_5859105.svd

Att ta bort passivhus från EPBD2 gjorde att det nu kommer att vara fritt fram för tolkningar. Vad är ett “nära nollenergihus”? Hur mycket energi får ett sådant hus förbruka? Vad är det för effektkrav som gäller osv.. Vad man borde ha gjort istället för denna halvmesyr vore att kräva passivhus vid all nyproduktion from år 2020. Detta av flera anledningar. Dels att det finns internationella kravspecifikationer att utgå ifrån som man också vet fungerar men också möjligheten för hustillverkare att ha ett långsiktigt mål att jobba mot. Hur som haver så är jag övertygad om att energipriset kommer att öka ytterligare och konsumenterna blir mer och mer medvetna de kommande åren så troligtvis är vi snart där ändå oavsett vad Boverket sätter för kravnivåer.

byggbranschen

Martin Timell och Lennart Ekdahl jagar fuskbyggare

Jag har tidigare poängterat vikten av noggrannheten vid byggande av passivhus. Det är där som den största merkostnaden ligger. Att då hitta de rätta hantverkarna blir således en kritisk punkt.

Om du tecknar avtal med ett företag som saknar yrkesstolthet och endast bryr sig om att göra klart jobbet snabbt så de kan skicka fakturan och bege sig till nästa jobb kommer du att få problem. Det är denna typ av hantverkare som Timell/Ekdal kommer ge sig på i deras nya program Fuskbyggarna som börjar imorgon kväll (Onsdag) klockan 20.00 på TV4.

Själv så hoppas jag att vinklingen av programmet inte blir att hela byggbranschen hängs ut utan att man poängterar att det är ett enskilt företag eller enskilda hantverkare som missköter sig. Då finns möjligheten att detta blir ett riktigt bra program.

Några saker som Timell har nämnt till media som kommer tas upp är bland annat den hårt kritiserade metoden med enstegsfasader och slarvigt byggda våtrum.

Hur som helst så kommer jag självklart att bänka mig framför TV:n och se det första avsnittet.

Här kan ni läsa mer om programmet:

Tv4.se

Hemmakanalen.se

Byggvärlden

Byggblasket