elpriser

Byggande av passivhus ger det bättre lånevillkor?

Jag ställde frågan till de svenska storbankerna: ”- Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus?” Svaren blev ungefär som jag misstänkte.

• De svenska bankerna har inte förstått vad ett passivhus innebär.

• De har inte förstått att man som boende i ett passivhus får mer pengar över till annat istället för att betala höga elräkningar.

• De har inte förstått att ju mer som elpriserna ökar desto mer lönsamt blir det att bygga/bo i ett passivhus.

När vi byggde vårt hus så vände vi oss till en av de större bankaktörerna. När handläggaren sitter och räknar så säger hon, -jo sen har vi ju driftkostnaden. Vi förklarade då vilken driftkostnad vi skulle få och visade henne alla beräkningar och fick då till svar att de har en schablonkostnad för driften på en villa som är 42 000 kr. Hon kunde tänka sig att sänka den lite men inte så mycket som våra beräkningar låg på för det gick inte i deras dataprogram.

Ovanstående lilla scenario tycker jag visar ganska tydligt var problemet ligger idag. Bankerna behöver utbildning och förståelse för vad passivhus är för något. Det måste vara skillnad att låna ut pengar till en fastighet som har 40 000 kr eller 7000 kr i driftkostnad. Eller är det inte det för bankerna så länge som ”återbetalningsförmågan” finns? Fast ökar inte återbetalningsförmågan om familjen som bygger ett passivhus har mer pengar att röra sig med och inte är lika känsliga för energipriser.

Samtidigt vill jag också skriva några rader om den enormt goda vilja som finns bland många bankers lokala kontor. I Umeå så är tex Olle Karlsson från Nordea och Anders Strömberg från Swedbank med i Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. År 2008 bildades det i Umeå och består av företag, organisationer och myndigheter som tillhör alla länkar i byggkedjan.

I nyhetsbrev nummer två (pdf länk) så säger de båda så här:

“Sida vid sida stod Olle Karlsson, Nordea, och Anders Strömberg, Swedbank, för att tala om möjlig finansiering för hållbart byggande. Lokalt är viljan god, men båda beto­nade att bankbranschen är lite trögrörlig. Jag skulle önska att bankledningarna såg skillnaden mel­lan energieffektivisering och kosmetika. Man borde titta mer på livskostnaden. Men det pågår en förändringsprocess. Anders Strömberg betonade att för bankerna handlar det till stor del om kassaflöde. Men vi kan justera villkoren om åtgärder ger sänkta drifts­kostnader. Eller ökade intäkter. Vilka kranar man skruvar på spelar ingen roll.

Han påpekade samtidigt att beslut och riktlinjer i bankerna sker ovanför den lokala nivån. Men, som Olle Karlsson nämnde, den nivån kan påverkas: Vi för vidare fakta och inspiration från Nätverket, men det tar tid innan det slår igenom i kreditrummet. Förslaget vid Storforum om att utbilda de högsta bankled­ningarna i hållbara frågor ser både Olle Karlsson och Anders Strömberg som en bra idé.”

Jag har själv också varit i kontakt med en av Sveriges största banker och jag kan intyga att det Olle Karlsson och Anders Strömberg säger stämmer överens med det som jag har hört.

Jag vill avsluta detta blogginlägg med ett par frågor.

Vilken blir det första svenska banken som erbjuder bättre lånevillkor vid byggande av passivhus?

Vilken blir den första banken som inte bara pratar om energibesparing och hållbarhetsfrågor utan faktiskt visar att man menar det också?

Frågan jag ställde till storbankerna var: Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus? Samtliga banker svarade vilket jag tackar för. Här är deras svar:

Handelsbanken
Inom Handelsbankskoncernen har vi inte några centrala direktiv i denna fråga.
I Handelsbankens decentraliserade sätt att jobba görs individuella prövningar på varje kontor. Den bokalkyl som ligger som underlag för alla kreditbeslut innehåller bl a driftskostnader. Lägre och bestående driftskostnader är generellt en positiv variabel vid kreditbedömningen.

Swedbank
Det som avgör om en kund får ett lån beviljat eller ej är alltid återbetalningsförmågan, och alltså inte vilken typ av objekt som ska belånas. Givet att lånet beviljas tillämpas därefter våra vanliga kreditvillkor, oavsett om det är ett passivhus.

Danske Bank
Det scenario du beskriver tar vi inte någon speciell hänsyn till att huset som den nya kunden ska bygga är ett s k passivhus. Detta är något som självklart kan ändras i takt med ökad efterfrågan. Men än så länge är det traditionella villkor såsom egen kontantinsats, betalningsförmåga, pris på objektet o s v som kunden måste uppfylla. Precis som vid bygge och köp av ett vanligt hus med andra ord.

SEB
På SEB tillämpar vi alltid individuell prissättning vid utlåning. Då spelar givetvis saker som driftskostnader in i den totala kalkylen, och den lånesökande kan på så sätt få bättre villkor på sitt byggnadslån. Däremot har vi ingen generell policy att lämna rabatter för t ex passivhus eller andra byggnadstekniker.

Nordea (telefon)
Passivhus är ett så nytt fenomen vilket gör det svårt att sia om andrahandsmarknaden. Vi premierar miljöhus generellt. Går på deras hustillverkarnas driftskostnad. Det ger en positiv helhetsbild om huset drar mindre energi.

elpriser

Intresset för Passivhus Granbäck fortsätter att öka

Efter ett kort uppehåll är nu bloggen tillbaka. Jag börjar med nyheten att Stockholms första passivhus ännu en gång kommer att få besök av media från Sydkorea. Denna gång är det SBS TV som kommer för att filma och ha intervjuer. På plats kommer förutom Andreas Granbäck och Linda Wester också konstruktören av Passivhus Granbäck, Anders Olsson från isoleringföretaget Paroc att finnas.

SBS har kommit till Sverige för att göra en dokumentär om grön svensk teknik och energieffektivisering och ett av deras önskemål var att besöka Passivhus Granbäck. Det glädjer mig självklart att vårt hus har blivit så känt utomlands som det har men samtidigt så kan jag inte annat än att undra hur det kommer sig att passivhus fortfarande är så okänt för svenska konsumenter. Är elpriserna för låga?

elpriser

Mäklarbilder och ekonomi

Hjälpte några personer i förra veckan att granska ett husföretag som sålde en nybyggd villa i norra Stockholm. Företaget ifråga hade dålig ekonomi och tidigare konkurser i bagaget. Kolla alltid upp företaget ifråga. Vad som är sorgligt var att varken mäklaren eller husföretaget hade någon energiberäkning. Jag skulle få en sådan skickad till mig men väntar fortfarande. Enligt Boverkets Byggregler så skall en energiberäkning finnas som visar att det nybyggda huset kommer klara kraven enligt BBR. Denna energiberäkning skall också lämnas in till byggnadsnämnden. Att mäklaren inte har denna tillhands vid försäljning är förkastligt men en sak hade mäklaren.. Många fina bilder på köket och badrummet tagna med vidvinkel.

Att köpa ett hus är ett av de största ekonomiska besluten man kanske tar under sin livstid. Detta innebär självklart att driftskostnaden är en väldigt stor del. Elpriserna blir dyrare och dyrare och därför kommer mäklarbranschen att vara tvungna att börja tänka i nya baner. Det räcker inte att visa upp ett snyggt helkaklat badrum eller det nya fina vita köket längre.

elpriser

Elen dyr i vinter? Vänta till nästa..

Som alla vet så brukar elpriserna gå upp varje vinter, oavsett om det har att göra med bristande underhåll av reaktorer eller att vi behöver importera “fulel” från Tyskland och Polen. Det första du som villaägare bör göra är att se att du har ett elavtal och inte någon form av tillsvidarepris som du per automatik fick när du köpte din villa. Det gör en stor skillnad.

Den 1 november år 2011 delar Svenska Kraftnät in Sverige i fyra elområden. Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som dri­ver det svenska stamnätet och ser till att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på el.

Eftersom EU har som mål att skapa en gemensam elmark­nad där kunderna ska kunna köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Europa behöver Sverige delas upp i olika elområden.

Uppdelningen i elområden betyder att vissa elhandlare inte längre kommer att sälja el i hela landet eller att de har olika priser för de olika områdena. Generellt sett innebär elområden att elen blir billigare att använda i norr, där det är överskott på el. I söder blir elen dyrare att använda eftersom det där finns ett under­skott på el. Gränserna mellan elområdena går där elnäten behöver byggas ut för att kunna transportera mer el inom Sverige.

Eftersom elhandelsföretagen i dagsläget inte vet vad deras inköpskostnad för el blir efter den 1 november 2011 har vissa elhandlare lagt in en så kallad prisjusteringsklausul i sina fastprisavtal. Klausulen innebär att elhandelsföretaget kan komma att ändra det avtalade priset både uppåt och nedåt under pågående avtalsperiod.

Kortfattat

• Sverige kommer att delas in i fyra olika elområden från 1 november 2011: Malmö, Stockholm, Sundsvall och Luleå.

• Elkunder kommer fortfarande att kunna välja på olika elhandelsbolag.

• Elområdena kommer att kunna ha olika elpriser vid olika tillfällen.

• Kunderna kommer alltså få betala olika priser beroende på vilket elområde de bor i.

• Än så länge kan ingen säga hur stora prisskillnaderna kommer att bli. Men troligtvis får kunder i södra Sverige betala ett högre elpris än i dag. I norra Sverige kan priset bli lägre.

• Det är överskott på el i norra Sverige och underskott i söder. Anledningen till överskottet är att fler kraftverk ligger i den norra delen av landet.

Om elområden på DN

elpriser

Var elpriserna höga i vintras?

Vinterns elpriser kunde ha blivit ännu högre

Ny rapport från EI

Om Sverige befunnit sig i en högkonjunktur hade den gångna vinterns elpriser blivit ännu högre. En möjlighet att få sin elförbrukning avläst och avräknad varje timme skulle sannolikt kunna dämpa framtida svängningar på elbörsen. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (EI) i sin halvårsrapport om utvecklingen på elmarknaden.

Norden upplevde den kallaste vintern på länge samtidigt som en stor del av kärnkraftproduktionen var avställd. Elpriserna steg kraftigt och många elkunder fick högre elkostnader. Trots att kylan ledde till en ökad förbrukning motsvarade effektuttaget dock aldrig Svenska Kraftnäts prognos för en tioårsvinter. Hade Sverige däremot befunnit sig i en högkonjunktur så hade effektuttaget varit högre, vilket skulle ha pressat upp priserna ytterligare.

Bristen på kraft inom det nordiska elkraftsystemet ledde till en omfattande nettoimport. Sverige var det land i Norden som mellan oktober 2009 och april 2010 stod för den största nettoimporten med 8,6 TWh.

Var femte hushållskund var aktiv
Högre elpriser och ökade elkostnader gjorde också att många kunder såg över sina elavtal. Var femte hushållskund var aktiv på elmarknaden, antingen genom att byta elhandlare eller genom att byta avtal.

Även om vinterns stundtals höga elpriser fick stora konsekvenser för både elkunder och elhandlare betonar Energimarknadsinspektionen i halvårsrapporten att det är viktigt att prissignalerna når fram till marknadens aktörer. Pristak eller andra former av prisreglering riskerar att på sikt leda till högre priser för kunderna.

Samtidigt har elmarknaden brister. En stor del av den el som används i Norden går till uppvärmning av bostäder. Detta, i kombination med att få hushåll idag har incitament att anpassa sin elförbrukning efter rådande prisläge, gör att en stor del av efterfrågan är förhållandevis okänslig för prisförändringar. Om konsumenterna i stället hade större incitament att anpassa sin förbrukning efter svängningarna i elpriset skulle höga pristoppar sannolikt dämpas.

EI utreder timmätning

Ett av Energimarknadsinspektionens uppdrag under 2010 är att analysera konsekvenserna av en övergång till timmätning av el för alla de kunder som idag mäts månadsvis.

- Timmätning skulle sannolikt leda till att nya avtalsformer erbjuds som ger kunderna större ekonomiska incitament att styra sin förbrukning efter rådande spotpris, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Men innan vi föreslår ett krav på timmätning måste vi väga kostnader och intäkter mot varandra för att vara säkra på att en eventuell reform får samhällsekonomiskt önskvärda effekter.

Slutsatserna av det pågående uppdraget redovisas i slutet av året.

Ladda ner “Halvårsrapport om elmarknaden oktober–mars 2009/2010″

Next Page »