Elproducent

Nettodebitering – en inte helt lätt fråga

Men nu verkar det ljusna..

- Det ser ut som att vi börjar få gehör för nettodebitering av el från privatperson som har solceller eller vindkraftverk på tomten och vill kvitta sitt överskott mot konsumtionen hos elnätsföretaget, säger Anders Richert, chef för Nätenheten på Svensk Energi efter en uppvaktning på Näringsdepartementet på tisdagsförmiddagen.

Han hade sällskap av Björn Galant, energiansvarig på LRF, Christer Söderberg, ordförande för de mindre kraftproducenternas organisation Sero samt Lars Hedström, som representerade Svensk Solenergi.

Även Bengt Stridh, ABB-ingenjör med solceller som specialitet och stridbar egen el-producent med en privat solcellsanläggning i Västerås, skulle varit med men fick förhinder.

Här är deras förslag:

1. Ge den privata elproducenten möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoförbrukningen på månadsbasis. På detta nettovärde betalas energiskatt och moms.
2. Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis och slipper extra mätavgift.
3. Tillåt kunden att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

- Tidigare har man strävat efter att allting ska vara så himla korrekt när det gäller inmatningen på nätet. Men det handlar om ett så litet tillskott från den egenproducerade elen att man kan bortse från det överdrivet korrekta, säger Anders Richert till Ny Teknik.

Uppvaktningen var en uppföljning av ett möte i fredags om utvecklingen av så kallade smarta elnät, som ska kunna hantera väsentligt större variationer i inmatningen av el än i dag, när merparten kommer från vattenkraftverk och kärrnkraftverk.

Men innan själva elnäten blir smartare skulle själva regelverket kunna utvecklas och bli smartare redan nu, menar Anders Richert.

I Danmark praktiserar man nettodebitering sedan 1998. Går det i Danmark så borde det gå i Sverige.

- Vi tyckte att tjänstemännen på Näringsdepartementet lyssnade på oss och verkade mycket mer mottagliga för våra argument den här gången. Men vi vet ännu inte hur näringsministern och finansministern tänker, säger Anders Richert.

Kanske, kanske någon gång i framtiden kan det således bli ekonomiskt lönsamt att köpa solceller och en liten vindsnurra på taket. Maud Olofsson (C) pratar ständigt i media om att den bästa kWh är den som aldrig förbrukas. Jag håller fullkomligt med henne men vad gör man när man har energieffektiviserat så mycket det bara går? Jo man väntar på politiska beslut.

Källa: Nyteknik.se och Energionline.se

Elproducent

Ja till nya regler för vind- och solel

Regeringens förslag vann och de som vill ha en kvittning av köpt och såld el får vänta på en ny utredning. Det blev resultatet när riksdagen i går röstade om nya regler små elproducenter.

Från och med 1 april blir det nya regler för dem som producerar el med egna vindkraftverk på tomten eller solceller på taket.

Det innebär att de särskilda abonnemangen för att mata in el på nätet (inmatningsabonnemang) försvinner och det blir enklare att få tillstånd att koppla upp sig på elnätet.

Däremot får abonnenterna fortfarande betala för timmätning. Det blir inte heller något system med nettodebitering, det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av det han eller hon köpt och sålt.

Kritiken mot regeringens förslag har varit hård.

KTH professorn Lennart Söder har på näringsminister Maud Olofssons uppdrag utrett vilka förändringar som måste göras i ellagen och andra lagar för att Sverige ska kunna öka produktionen av förnyelsebar energi. Tyvärr så har man inte lyssnat på denna mycket kompetenta professor utan istället valt en egen väg från regeringens sida. Många är idag besvikna över möjligheten med netto debitering. Nu får den frågan vänta i ytterligare ett år, medan Energimarknadsinspektionen utreder hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och balansen i elnäten.

Vad jag funderar på är hur detta kommer att försena möjligheten att implementera EU’s nya krav på “almost zero energy houses”, vilket på svenska blir nästan nollenergihus. Detta är en realitet som Sverige skall följa från och med år 2020 och som Energimyndigheten just nu i dagarna håller på och ser över.  Vi måste börja agera och det snabbt och då går det inte att utreda utredningen.

Att gå från en passivhus till ett nollernergihus eller plusenergihus är helt klart en möjlighet men då måste det naturligtvis finnas incitament. En av de mest självklara är naturligtvis att få nettodebitering. Tar man Tyskland som ett exempel så får du som liten producent av “fin el” mer betalt för denna när du skickar ut denna på nätet än den “ful el” man köper tillbaka. Detta har i sin tur lett till att plusenergihusen bara ökar och ökar. Även Spanien ligger långt fram gällande detta.

Ja, jag är besviken över att politikerna pratar om att fokusera på energibesparing, passivhus, nollernergihus och plusenergihus men när det väl kommer till kritan så skall det utredas mer trots att man erhållit ett mycket gediget utredningsmaterial.Visa att ni menar allvar!

Källor: Nyteknik.se