Energianvändning

Påminnelse – Välkommen till två inspirerande studiebesök i passivhusens tecken!

Energikontoret i Mälardalen bjuder in till två inspirerande studiebesök i passivhusens tecken. Detta är en påminnelse. Sista dagen för anmälan till studiebesöket den 21 november är Måndagen den 14 november

Vi börjar dagen med ett besök vid Passivhus Granbäck i Vallentuna. Huset är ett småhus i modern nyfunkisstil och är byggt av Andreas Granbäck och Linda Wester. Deras idé var att bygga ett modernt och snyggt passivhus där inte enbart uppvärmningskostnaden var i fokus. Istället var det en låg totalenergianvändning som i första hand var deras primära mål.

På eftermiddagen besöker vi Skogslundens förskola i Åkersberga. Skogslunden är den första internationellt certifierade passivhusförskolan i Sverige. En sådan för skola är väldigt energisnål och för väntas endast använda 25 procent av den energi som en normalbyggd förskola använder.

09.50 Gemensam avfärd i buss/taxi från Vallentuna station
10.00 Studiebesök vid Passivhus Granbäck(adress: Hållsta10, Vallentuna)
12.30 Lättare lunch
13.30 Avfärd mot Åkersberga
14.00 Studiebesök på Skogslundens förskola
16.00 Hemfärd

Anmälan
Anmälan sker till Mathias Söderholm, projektledare för projektet Lågenergihus för attraktivt boende. Tel nr : 070-104 57 13, e-post: mathias.soderholm@energikontor.se.

Ange eventuell kostavvikelse
Ange utifall du har avsikt att endast vara med på ett av besöken samt vilket av dem.
För utförlig väganvisning eller frågor om kollektivtrafikanslutningar, kontakta Mathias Söderholm.
Studiebesöket är kostnadsfritt. Sista anmälningsdag är den 14 november.

Energianvändning

Energieffektivisering av befintliga flerbostadshus

– rapport från Samhällsbyggnadssektorns energieffektiviseringsprojekt

Riksdagen har beslutat om nationella mål för energieffektivisering i bebyggelsen. Energianvändningen per uppvärmd byggnadsarea ska minska med 50 procent till 2050 jämfört med 1995 med delmålet 20 procent till 2020. För att undvika inlåsningseffekter bör vi redan nu sikta på 50-procentsmålet. Med dagens regelverk och incitament är det dock inte troligt att effektiviseringsmålen kommer att nås. Utvecklingen måste därför påverkas på olika sätt.

Det finns ca 2,4 miljoner lägenheter i Sverige. Mer än tre fjärdedelar av dessa är äldre än 30 år. Hit hör lägenheterna i de hus som byggdes under de så kallade rekordåren 1960-1975, och där de flesta är i stort behov av renovering och upprustning. Totalt är det ca 830 000 lägenheter. Även en stor del av de ca 550 000 lägenheter som byggdes under 1940- och 1950-talen, den så kallade modernismen, är i behov av omfattande renoveringar. Detta innebär en stor utmaning för bygg- och fastighetsbranschen. Samtidigt är det en möjlighet till omfattande energieffektiviseringsåtgärder som bör tillvaratas.

I denna rapport som dessutom har en stor förankring inom näringen så finns konkreta förslag på hur Sverige skall klara delmålet på 20% och sikta mot 50-procentmålet. Mycket intressant rapport som jag hoppas får en stor spridning.

Länk till Energieffektiviseringsrapporten

Bildtext:

Bilden är lånad från ett pressmeddelande som Swedisol skrev 2009-03-13 och visar en fasad i Hagalund fotograferad med värmekamera. De orangea områdena visar på ett kraftigt värmeläckage. Utomhustemperaturen var vid fotograferingstillfället cirka 3°C. Skillnaden är alltså upp mot 12°C. Fasaden på ett passivhus är som jämförelse endast cirka 0,5 grader varmare än utomhustemperaturen.

Energianvändning

Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader

I dagarna publicerades en marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader under 2000-talet. Sammanställningen syftar till att ge en översiktlig bild av hur många byggnader av olika kategorier som har byggts runt om i landet och går inte in i detaljer på teknikval eller liknande.

Sammanställningen har tagits fram inom LÅGAN -program för byggnader med mycket LÅG energiANvändning (www.laganbygg.se). Sammanställningen har genomförts under januari och februari 2011 av Lennart Jagemar, Peter Filipsson, Catrin Heincke och Åsa Wahlström på CIT Energy Management. Projektledare har varit Åsa Wahlström.

Här finns väldigt mycket intressant information för oss som är intresserade av byggnation med låg energianvändning. Trevlig läsning.

*Uppdaterad version har nu släppts och kan laddas hem nedan*

Ladda hem rapporten här (pdf)

Energianvändning

“Grön-köping”

I dag presenterar Naturskyddsföreningen receptet på en klimatsmart kommun. Ingredienserna har Sveriges kommuner gemensamt valt genom aktiva klimatinsatser runt om i landet. Med alla de bästa råvarorna förenade blir resultatet en ”Grön-köping” som på allvar utmanar regeringens klimatambitioner.

När Naturskyddsföreningen förra året sammanställde kommunenkäten Klimatindex 2010 blev resultatet en ranking av kommuner, men också en fantastisk bank med åtgärder för lokalt klimatarbete. Nu har de bästa idéerna samlats i en presentation av en mönsterkommun kallad ”Grön-köping”.

– Det här är inte visioner, utan åtgärder som vilken kommun som helst direkt kan sätta i verket och som sparar miljön och i förlängningen även pengar, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Som klimatmål föreslår man följande:

• Energianvändningen i kommunens egna bostäder i snitt 82 kwh/m²

• Energieffektiviseringsmål på 50% till 2030 för kommunens egen verksamhet

• Nybyggda kommunala bostäder – mål för energiförbrukning på 43% av Boverkets norm

• Nybyggda kommunala lokaler – mål för energiförbrukning på 46% av Boverkets norm

Byggande:

• Tuffa krav på lågenergi i detaljplaner

• Inga avgifter för passivhus

• Kommunens egna lägenheter renoveras till passivhusstandard

• Ny förskola som passivhus

• Alla skolor får solpaneler

Detta är några saker som alla kommuner borde ta till sig. Idag så är vissa kommuner mer framåt än andra och jag hoppas och tror att Örjan Lid, kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna kommun där Stockholms första passivhus ligger någon gång kommer att vakna upp ur sin dvala när han ser hur andra kommuner satsar på energieffektivisering.

I texten ovan nämndes Klimatindex 2010. Det var ett utskick som Naturskyddsföreningen gjorde till samtliga landets kommuner. Utifrån svaren man fick så sattes poäng. Maxpoäng var 90 och Vallentuna fick 16 vilket gav plats 198.

Vad man än tycker om investeringar av detta slag så ger det i slutändan resultat som är positiva för kommunen i form av lägre energikostnader och för att citera direkt ur Naturskyddsföreningens utskick “-…och kanske väljarna gillar det han gjort också?”

Läs mer:
De tio bästa tipsen för kommunernas klimatarbete
Presentation av ”Grön-köping”
Klimatindex 2010

Energianvändning

Krav på passivhusstandard för all nyproduktion i Stockholm

Visionen är att Stockholm fortsätter att utvecklas som en miljöstad i världsklass. En hållbar stadsutveckling kännetecknas av en tät och funktionsblandad bebyggelse, levande stadsmiljö och funktionella kopplingar till omkringliggande naturmiljö, lokal handel och service. Stockholm ska vara ett föredöme för hållbart stadsbyggande och spela en betydelsefull roll som kunskaps- och inspirationskälla för internationellt samarbete och export av miljöteknik. Stockholm ska utvecklas till en klimatpositiv stad där byggnader och infrastruktur baseras på hållbara energilösningar, slutna kretslopp och smart miljödesign och där bebyggelsen är anpassad till kommande klimatförändringar. Hållbar stadsutveckling omfattar aspekter ur de miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som vi vill ska råda i Stockholm.

Strax före jul klubbade Stockholms stads kommunfullmäktige igenom ett beslut om att all nyproduktion av bostäder och lokaler på stadens mark ska ha en energianvändning på passivhusnivå. Dessutom ska nya byggnader inom kort också kunna leverera energi vilket innebär plusenergihus. Detta är unikt för det finns inte så många kommuner runt om i Sverige som idag har ett såhär definierat krav. Samtidigt är det nödvändigt och ett led inför EPBD2, Energy performance directive 2 som kortfattat innebär att all nyproduktion skall vara ”nästan nollenergihus from år 2020”.

Så här lyder formuleringen i en komplettering till Stockholms stads miljöprogram:
”Stadens byggande av bostäder och lokaler ska kännetecknas av att energianvändningen per kvadratmeter för nybyggda lokaler och bostäder ska komma att motsvara energianvändningen hos passivhus och på snar sikt även plushus.”

Nu återstår en hel del arbete för byggherrarna runt om i Stockholm. Hur skall man klara av detta? Vad innebär det, vilka demonstrationsobjekt finns det? Se det som någonting positivt och inte negativt som tex HSB’s energiexpert ”-Man hade önskat information om passivhuskravet tidigare, säger Roland Jonsson på HSB.” källa VVSforum. Visst kan jag hålla med honom om att det vore bra om alla byggherrar, projektörer och byggbolag får klara spelregler i god tid men vi lever i en föränderlig värld och se istället utmaningarna. Med Passivhus Granbäck, Stockholms första Passivhus har vi visat att det går att bygga energisnålt utan att gör avkall på komforten. Passivhus Granbäck är också ett av få demonstrationsobjekt som finns tillhands i regionen.

Här är kommunstyrelsens utlåtande och förslaget till ett sjunde målområde i miljöprogrammet.
Kommunfullmäktige har fattat beslut i enligt med förslaget
Stockholms stads Miljöförvaltning

Uppdatering*2011-03-24 Energi & Miljö

Stockholms stad har beslutat att revidera sitt miljöprogram. Ett mål för arbetet, som ska vara klart till 2012, blir passivhusstandard på all nyproduktion på stadens mark.

- Först ska vi definiera vad som menas med ”motsvarande passivhusnivå” och utreda hur det kan tillämpas. När det är klart hoppas vi kunna presentera nya krav som ska gälla från 2012, säger Ingmarie Ahlberg, miljöansvarig på exploateringskontoret i Stockholm.

Bakgrunden är ett beslut i kommunfullmäktige i december förra året som slog fast att Stockholms stads miljöprogram ska kompletteras med ett kapitel om hållbar stadsutveckling. Innehållet i kapitlet är till stora delar hämtade från miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. Där är kravet på fastigheternas energianvändning hårdare än i andra nybyggen och satt till max 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Stockholms stad anser nu alltså att liknande krav borde kunna gälla för alla nya fastigheter som byggs på stadens mark.

Stadsledningskontoret har bildat en arbetsgrupp som under året ska utreda hur de nya kraven kan införas.

Jag kommer fortsätta följa detta och hoppas att man nu inför Passivhusstandard och inte någon halvmesyr.

« Previous Page — Next Page »