energibesparing

ThermoGaia, isolerande målarfärg

Termoskydd – mer än bara färg. Nyhet idag – standard imorgon.
Detta är klatchiga slogans från företaget ThermoGaias websida.

ThermoGaia säljer energibesparande lösningar och utvecklar egna tjänster baserade på en kombination av kompetens, kunskap och världsledande unika produkter. Produkterna har ursprungligen utvecklats av Nasa en är vidareutvecklade för att anpassas till fastigheter och industritillämpningar Produkterna skyddas av atent samt är miljöklassade i många länder, t ex Tyskland, USA och Japan. Produkterna uppfyller även en rad standards, bl. a DIN, EN och ISO. Grundkomponenten i det termokeramiska ytskiktet är de helt unika bindemedlet i kombination med mikro-sfärerna som ger de unika egenskaperna.

Ovanstående är information kopierat från ThermoGaia på www.thermogaia.se

Att byggbranschen är konservativ är det inget snack om. Det har vi själva fått erfara. Jag tycker att man skall vara öppen för nya produkter, tankar och ideér. Med ThermoGaias färg så innebär det att det numera inte bara är isolering, täthet, återvinning av ventilation och solavskärmning som gäller om man vill bygga energisnålt utan också målarfärg. Naturligtvis så var det med stor skeptisism som jag började granska detta företag och deras produkter inte minst efter denna debattartikel.

Företaget hävdar en energibesparing på upp till 50% vilket naturligtvis låter osannolikt. Jag kunde inte låta bli utan har låtit ThermoGaia räkna på ritningarna för Stockholms första passivhus.

“Förväntad energibesparing för uppvärmning blir däremot knappast mer än cirka 6% för det aktuella huset. Huvudsakligen därför att huset redan är väl isolerat och att en ytterligare förbättring av väggens U-värde med cirka 25% betyder förhållandevis litet på den totala energiförbrukningen.”
John Eriksson, ThermoGaia

(Väggen har idag ett U-värde på 0,09, se kontruktionsritningar )

Jag har naturligtvis frågat efter referensobjekt samt opartiska tester. Thermogaia kan inte visa upp några tester gjorda här i Sverige av ett opartiskt institut. Man har ej heller några referensobjekt som visar att deras produkt faktiskt fungerar. Vissa av deras referensobjekt har jag kontaktat och de har varit förvånade när jag påtalat att de står med på ThermoGaias websida som referenser då de knappast har något gott att säga om dom. När jag kontaktat referenser från ThermoGaias websida har jag fått kommentarer som:

”-Att Thermogais produkter drar ur fukten ur fasaden som de säger kan ej bevisas.”
”-Vi ville testa produkterna på SP i Borås men detta var inget Thermogaia ville.”
”-Deras produkter är överreklamerade och energibesparingar på 20-30% stämmer inte.”
”-Jag är själv numera är skeptisk till Thermogaias produkter.”
”-Du bör hitta andra energibesparingslösningar istället såsom, återvinning och tilläggsisolering.”

På ThermoGaias websida så finns Botkyrkabyggen med som referens. Botkyrkabyggen ville ha mina frågor skriftligt, de löd:

Vilka av Thermogaias produkter har ni använt?
Är ni nöjda med resultatet?
Vilken energibesparing har dessa produkter gett?
Har ni gjort andra energibesparande åtgärder precis före eller under mätningsperioden som kan göra att utfallet av resultatet blir felaktigt?
Kan jag få ta del av den utvärderingsrapport som pågår på Brantabacken kring dessa produkter?

Ett par dagar efter att frågorna hade skickats till Botkyrkabyggen så fick jag dock svaret att de inte ville lämna ut de rapporter och mätningar som ThermoGaia hänvisar till.

Professor Folke Björk Byggnadsteknik, KTH har skrivit om ThermoGaia på Fuktcentrum. ”Sammanfattningsvis kan man säga att en bestrykning med Termoskydd inte kan ge den funktion av tilläggsisolering eller brytning av köldbryggor som förespeglas i marknadsföringen. De speciella uttorkande egenskaperna är inte dokumenterade och utifrån de materialdata som finns så verkar inte funktionen finnas. Om bestrykningen har den höga reflektionsfaktor som materialdata anger så kan den ge en effekt av att begränsa temperaturen på solbelysta ytor. Att bestrykningen skulle ha en värmereflekterande effekt som ger en märkbar förbättring av termisk komfort i ett rum är inte dokumenterat. Alla utfästelser rörande bestrykningen är inte granskade här, men det är tydligt att det saknas dokumentation av tester som visar att de stämmer.”

Jag är inte den första personen som bloggar om detta företag. Fredrik Olsson på Rotpartnern i Göteborg, En ingenjörs funderingar skrivit: Tilläggsisolera med målarfärg?

Kontentan av ovanstående blir således att ThermoGaia inte kan visa några resultat att deras produkt fungerar och att vårt hus, Passivhus Granbäck skulle kunna minska sin energiåtgång med 6% genom att måla fasaden med deras färg ser jag som fullkomligt osannolikt.

Jag kommer självklart att fortsätta läsa och följa vad som händer med företaget ifråga och framförallt så skall det bli mycket intressant att läsa vad ThermoGaias referens Botkyrkabyggen kommer fram till i sina mätningar om de någonsin kommer att publiceras..

energibesparing

“Vi vill också rida på vågen”

Jag spenderar ett antal timmar varje dag åt att göra sökningar på bloggar, sökmotorer, tidningar efter vad som skrivs om passivhus, lågenergihus och energibesparande produkter. Mycket av vad jag hittar delar jag sedan med mig till er som är intresserade genom denna blogg, facebook eller twitter. Sedan ett tag tillbaka så börjar det dyka upp fler och fler företag som säljer passivhus trots att det inte är passivhus de erbjuder, företag säljer produkter anpassade för passivhus (säger dom). När jag sedan tar kontakt med vissa av dessa företag och frågar vad som är så specifikt med just deras produkt som gör att dom är anpassade för passivhus får jag ofta beskedet att de fungerar ÄVEN i passivhus. Denna typ av marknadsföring bör ni som köpare vara försiktiga med.

Här är ett litet textutdrag som ett exempel på hur vissa företag kan försöka sälja in en produkt “anpassad” för just passivhus. Delar i texten är direkt felaktig.

“I Lågenergihuset eller Passivhuset handlar det om att installera energikällor som täcker hushållets energibehov. Detta görs bl.a. genom att installera solpaneler eller utnyttja vindkraft. Energibehovet i vardagen består huvudsakligen av energi till ljus, vatten och värme – och kanske en elbil. Men tänk om man kunde minska energiförbrukningen? ****** gör det exempelvis möjligt att stänga av alla standbyfunktioner på natten och när du är på jobbet. Det innebär att du enkelt kan spara energi – utan att offra komforten. Detta gör det lättare att uppfylla kraven för ett 0-energihus och att bo billigare i huset.”

Ovanstående är bara ett exempel och det finns många företag som vill rida på vågen och som inte vet vad passivhus innebär. Om ni skall köpa eller bygga ett passivhus se till att ni läser mellan raderna och inte går på dessa floskler. Tack till företaget ovan att ni varit inne på Granback.se och läst om Stockholms första passivhus och vårt mantra; “Vi ville bygga så energisnålt som möjligt utan att göra avkall på komforten”.

energibesparing

Byggande av passivhus ger det bättre lånevillkor?

Jag ställde frågan till de svenska storbankerna: ”- Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus?” Svaren blev ungefär som jag misstänkte.

• De svenska bankerna har inte förstått vad ett passivhus innebär.

• De har inte förstått att man som boende i ett passivhus får mer pengar över till annat istället för att betala höga elräkningar.

• De har inte förstått att ju mer som elpriserna ökar desto mer lönsamt blir det att bygga/bo i ett passivhus.

När vi byggde vårt hus så vände vi oss till en av de större bankaktörerna. När handläggaren sitter och räknar så säger hon, -jo sen har vi ju driftkostnaden. Vi förklarade då vilken driftkostnad vi skulle få och visade henne alla beräkningar och fick då till svar att de har en schablonkostnad för driften på en villa som är 42 000 kr. Hon kunde tänka sig att sänka den lite men inte så mycket som våra beräkningar låg på för det gick inte i deras dataprogram.

Ovanstående lilla scenario tycker jag visar ganska tydligt var problemet ligger idag. Bankerna behöver utbildning och förståelse för vad passivhus är för något. Det måste vara skillnad att låna ut pengar till en fastighet som har 40 000 kr eller 7000 kr i driftkostnad. Eller är det inte det för bankerna så länge som ”återbetalningsförmågan” finns? Fast ökar inte återbetalningsförmågan om familjen som bygger ett passivhus har mer pengar att röra sig med och inte är lika känsliga för energipriser.

Samtidigt vill jag också skriva några rader om den enormt goda vilja som finns bland många bankers lokala kontor. I Umeå så är tex Olle Karlsson från Nordea och Anders Strömberg från Swedbank med i Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. År 2008 bildades det i Umeå och består av företag, organisationer och myndigheter som tillhör alla länkar i byggkedjan.

I nyhetsbrev nummer två (pdf länk) så säger de båda så här:

“Sida vid sida stod Olle Karlsson, Nordea, och Anders Strömberg, Swedbank, för att tala om möjlig finansiering för hållbart byggande. Lokalt är viljan god, men båda beto­nade att bankbranschen är lite trögrörlig. Jag skulle önska att bankledningarna såg skillnaden mel­lan energieffektivisering och kosmetika. Man borde titta mer på livskostnaden. Men det pågår en förändringsprocess. Anders Strömberg betonade att för bankerna handlar det till stor del om kassaflöde. Men vi kan justera villkoren om åtgärder ger sänkta drifts­kostnader. Eller ökade intäkter. Vilka kranar man skruvar på spelar ingen roll.

Han påpekade samtidigt att beslut och riktlinjer i bankerna sker ovanför den lokala nivån. Men, som Olle Karlsson nämnde, den nivån kan påverkas: Vi för vidare fakta och inspiration från Nätverket, men det tar tid innan det slår igenom i kreditrummet. Förslaget vid Storforum om att utbilda de högsta bankled­ningarna i hållbara frågor ser både Olle Karlsson och Anders Strömberg som en bra idé.”

Jag har själv också varit i kontakt med en av Sveriges största banker och jag kan intyga att det Olle Karlsson och Anders Strömberg säger stämmer överens med det som jag har hört.

Jag vill avsluta detta blogginlägg med ett par frågor.

Vilken blir det första svenska banken som erbjuder bättre lånevillkor vid byggande av passivhus?

Vilken blir den första banken som inte bara pratar om energibesparing och hållbarhetsfrågor utan faktiskt visar att man menar det också?

Frågan jag ställde till storbankerna var: Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus? Samtliga banker svarade vilket jag tackar för. Här är deras svar:

Handelsbanken
Inom Handelsbankskoncernen har vi inte några centrala direktiv i denna fråga.
I Handelsbankens decentraliserade sätt att jobba görs individuella prövningar på varje kontor. Den bokalkyl som ligger som underlag för alla kreditbeslut innehåller bl a driftskostnader. Lägre och bestående driftskostnader är generellt en positiv variabel vid kreditbedömningen.

Swedbank
Det som avgör om en kund får ett lån beviljat eller ej är alltid återbetalningsförmågan, och alltså inte vilken typ av objekt som ska belånas. Givet att lånet beviljas tillämpas därefter våra vanliga kreditvillkor, oavsett om det är ett passivhus.

Danske Bank
Det scenario du beskriver tar vi inte någon speciell hänsyn till att huset som den nya kunden ska bygga är ett s k passivhus. Detta är något som självklart kan ändras i takt med ökad efterfrågan. Men än så länge är det traditionella villkor såsom egen kontantinsats, betalningsförmåga, pris på objektet o s v som kunden måste uppfylla. Precis som vid bygge och köp av ett vanligt hus med andra ord.

SEB
På SEB tillämpar vi alltid individuell prissättning vid utlåning. Då spelar givetvis saker som driftskostnader in i den totala kalkylen, och den lånesökande kan på så sätt få bättre villkor på sitt byggnadslån. Däremot har vi ingen generell policy att lämna rabatter för t ex passivhus eller andra byggnadstekniker.

Nordea (telefon)
Passivhus är ett så nytt fenomen vilket gör det svårt att sia om andrahandsmarknaden. Vi premierar miljöhus generellt. Går på deras hustillverkarnas driftskostnad. Det ger en positiv helhetsbild om huset drar mindre energi.

energibesparing

Inbjudan privatpersoner

energibesparing

Nu kommer polarkylan

Polarkylan lär vara på väg. Vem vill då inte se om sitt hus? Sätta glöggen på spisen och boa det vintervarmt. Problemet är att det är dyrt att porta kylan. Om det påmindes alla fastighetsägare förra vintern.

Därför känns det som ett tidens tecken att såväl Västra Götalandsregionen som Länsstyrelsen valde att satsa på energibesparing i sina montrar på helgens Hem och villamässa.

Är det möjligt att bygga en villa med nästan inga energikostnader? lyder en retorisk fråga från regionen.

Ja, är det uppenbara svaret. Lösningen stavas passivhus.

Läs hela ledaren i GP

Bild från Passivhuscentrum.se

Next Page »