Energieffektivisering
EU Sustainable Energy Week
April 11, 2011 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
har inletts..
Europa uppmärksammar energismarta evenemang på lokal nivå
Måndagen den 11 april börjar EU Sustainable Energy Week, en av EU:s viktigaste satsningar för en framtid med hållbara energilösningar. Totalt genomförs över 600 evenemang i Europa, varav 50 i Sverige.
Evenemangen under EU Sustainable Energy Week genomförs för att allmänhet, företag och politiker ska uppmärksamma och diskutera lösningar för energieffektivisering och förnybar energi. I Sverige kommer de regionala energikontoren och kommunala energi- och klimatrådgivare att genomföra cirka 50 aktiviteter runt om i landet under veckan, med fokus på smarta energieffektiviseringslösningar.
Evenemangen är exempel på att hållbar teknik är varaktig, kostnadseffektiv och miljöanpassad. Det kan handla om det senaste inom energiteknik och energieffektivisering, policyfrågor och praxis. Till exempel hålls ett lågenergihusseminarium i Enköping och i Gullbranna i Halland, får man veta mer om sol, ved och pellets.
Det är öppet för alla att organisera och delta i evenemangen under veckan eller att skapa en egen Energidag.
– Sverige och Eu har gemensamma mål för energieffektivisering. Det lokala och regionala arbetet är mycket viktigt och därför vill vi gärna lyfta fram det och sprida det i Sverige och Europa, säger Kristina Birath, handläggare på Energimyndigheten.
Sverige inspirerar
Den 13 april ska representanter från bland annat Energimyndigheten och Föreningen Sveriges Regionala Energikontor presentera Sveriges lokala och regionala arbete för energieffektivisering, på ett seminarium i Bryssel. Syftet är att sprida goda erfarenheter från Sverige men också att inspirera de övriga europeiska länderna och ge dem ökad kunskap och nya arbetsmetoder.
Hela programmet för denna vecka återfinns här.
Energieffektivisering
Energisnåla byggnader på webben
April 10, 2011 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Visa bra exempel på energisnåla byggnader och referenser för anbud. Ge en bild av vad som händer nationellt och vilka aktörer och län som jobbar aktivt med energieffektivisering. Det är några av målen med en webbaserad marknadsöversikt av energisnåla byggnader.En projektgrupp bygger just nu upp en databas som beräknas kunna publiceras i april 2011. Därefter är det meningen att databasen löpande ska uppdateras och fyllas med innehåll.
– Vi hoppas att marknadsöversikten blir ett välanvänt verktyg som underlättar för både byggherrar, projektörer, entreprenörer och leverantörer. De ska få en bild av tekniken bakom de energieffektiva byggnaderna och över aktörerna, säger Eva Sikander, byggexpert på SP.
Arbetet sker inom ramen för Energimyndighetens satsning Lågan som bland annat ska stimulera till energieffektiv ny- och ombyggnad. Marknadsöversikten utvecklas av en projektgrupp med experter från IMCG, SP och Elicit.
För att en byggnad ska få vara med i marknadsöversikten ska den använda högst 75 procent av BBRs krav på högsta tillåtna energianvändning för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. BBR står för Boverkets byggregler.
Källa: SP.se
Ökningen av energisnåla bostäder ökar snabbt i vårt avlånga land och det ska bli riktigt intressant att se hur Passivhus Granbäck står sig i jämförelse. Så snart webadressen publiceras så kommer jag självklart lägga ut den här på granback.se
Energieffektivisering
Högre elnätsavgifter framöver?
April 5, 2011 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Del av pressmeddelande från EI. För att läsa pressmeddelandet i sin helhet klicka här
Elnätsföretagen har nu ansökt hos EI om att få ta ut 136 miljarder kronor av sina kunder under de kommande fyra åren. EI inleder idag granskningen av inlämnade uppgifter för att i oktober fatta beslut om intäktsramar som sätter ett tak för de avgifter företagen får ta ut.
- Elnätsföretagens ansökningar ska nu prövas av oss. Vi kommer att noga granska de underlag som lämnats in, för att sedan fatta beslut om vad som är en rimlig intäktsram för varje företag. Vår uppgift är att säkerställa att företagen inte tar ut överpriser av kunderna, säger avdelningschef Caroline Törnqvist.
Vid kommande årsskifte övergår Energimarknadsinspektionen från att granska elnätsavgifterna i efterhand till att i förväg besluta hur stora intäkter varje företag får ha.
Nu har 160 elnätsföretag ansökt hos EI om intäktsramar för perioden 2012-2015. En första sammanställning visar att företagen under de närmaste fyra åren ansöker om att få ta ut cirka 136 miljarder kronor av sina kunder. Det kan jämföras med 2008-2011 då företagen, enligt en preliminär uppskattning, kommer att ha intäkter på ungefär 103 miljarder kronor.
Jag säger som jag har sagt så många gånger förut. Ni kan bara inte döda all form av energieffektivisering inom den svenska bostadssektorn och det är precis vad ni gör om ni ökar nätavgifterna gång på gång. Vad menar karln med det? Jo det lönar sig snart inte att energieffektivisera om man ökar de fasta avgifterna. Procentuellt sett så börjar det redan idag se löjligt ut. Vi bor i ett energisnålt hus och har gjort allt vi kan för att minska vår energiförbrukning (Ja, Maud olofsson det har vi faktiskt). Frågan är vad vi skall göra nu? Skall vi sitta med armarna i kors och se våra fasta avgifter öka och öka? Vad föreslår EI? Vad föreslår Regeringen? Vilken inriktning vill man ha egentligen? Är man ute efter att alla hushåll skall ha en så låg säkring som möjligt och sedan elda med fossila bränslen för att få varmt i sin fastighet med allt vad det innebär? Vill Regeringen ha kvar detta Monopol eller tänker ni tvinga folk som bygger nytt att bygga självförsörjande hus utanför nätägarens kontroll? Om jag är storkonsument av el får jag rabatt då? Det finns många frågor men väldigt lite svar. En sak kan vi vara säkra på och det är att Energimarknadsinspektionen måste börja jobba med det som de finns till för, dvs att granska elbolagen.
Det här lär inte bli mitt sista inlägg i frågan. Redan inom några dagar kommer jag med mer tankar och funderingar…
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12835816.ab
Energieffektivisering
Boverkets krav och miljonprogrammen
March 25, 2011 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Igår skrev jag om en rapport som publicerades av uppförda lågenergibyggnader under 2000-talet. Sammanställningen syftar till att ge en översiktlig bild av hur många byggnader av olika kategorier som har byggts runt om i landet och går inte in i detaljer på teknikval eller liknande. Detta var igår. Idag så kan man läsa på Byggvärlden att Fredrik Karlsson, chefredaktören hade fått ett par ord med bostadsminister Stefan Attefall vid Byggherrarnas årsmöte igår. Fredrik skriver på Byggvarlden.se
Han (Stefan Attefall) uppmanade kommuner att sluta tro att de räddar världen genom att överträffa varann i hårda krav. Boverkets regler borde räcka, krav utöver det bör inte ställas.
Det andra var tydligheten om vem som ska betala för upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammen. Och det är fastighetsägaren.
-Det kommer inte att bli några subventioner under min tid som minister, försäkrade Stefan Attefall.
Jag kan till många delar hålla med vår kära bostadsminister att det bästa vore om Boverkets regler borde räcka men då måste Boverket släppa sargen och komma in i matchen. EU pratar nästan nollenergihus 2020, och Boverket lämnar inga som helst besked om hur man kan nå dit. Under tiden så inför vissa kommuner hårda krav och detta kan enligt min uppfattning inte ses som negativt då det till syvende och sist jämnar ut sig. Dessutom så visar man skeptikerna att så hårda krav som vissa kommuner har ställt faktiskt också är praktiskt genomförbart.
Att fastighetsägaren skall betala för upprustning och energieffektivisering av sin egen fastighet kan jag faktiskt hålla med om. Däremot skulle en morot för detta, ett av Sveriges största byggprojekt sedan 60-talet nog passa ganska bra. Vad sägs om att ta bort fusket med rot-avdragen och samtidigt införa ett energieffektiviseringsbidrag?
Många frågor blir det och jag har en liten känsla av att det här bara är början..
Energieffektivisering
Billigare eller dyrare elpriser
February 17, 2011 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Landets energirådgivare tror att energipriserna kommer att stiga kraftigt i framtiden. Närmare 40 procent tror att priserna minst kommer att fördubblas de kommande 20 åren. Trots detta utgår såväl Boverket som banker från dagens energipriser när regeländringar och räntevillkor ska beslutas.
Mineralullsproducenternas branschorganisation Swedisol och Svenska Borrentreprenörers branschorganisation Geotec har i en undersökning frågat landets energirådgivare om deras kunskap om och inställning till olika energislag, åtgärder inom energieffektivisering och om deras rådgivning.
Och ska svenska fastighetsägare tro på landets energirådgivare stundar betydligt högre utgifter för användning av el och annan energi. Inte minst för uppvärmningen som står för 60 procent av energianvändningen i våra byggnader.
Var fjärde energirådgivare tror på en mycket kraftig ökning av energipriserna, minst 200 procent. Flera bedömer att energipriserna kommer att stiga med så mycket som 500 procent.
– Vi delar energirådgivarnas bedömning att energipriserna kommer att stiga kraftigt de närmaste 20 åren. Det märkliga är att varken myndigheter eller banker tar hänsyn till denna förväntade utveckling, säger Conny Pettersson, vd på Swedisol.
– Boverket har exempelvis haft en konsekvensutredning av revidering av sina byggregler, BBR, ute på remiss. I den utgår man i sina resonemang och slutsatser från dagens energipriser.
– Bankerna gör samma kardinalfel när de gör kalkyler som ligger till grund för räntevillkor för lågenergihus. Det här är ett tankefel som hämmar den nödvändiga satsningen på nybyggnation av hus med mycket låg energiförbrukning och en upprustning av våra befintliga byggnader som vi står inför, inte minst miljonprogrammet. Energipriserna kommer att fortsätta öka kraftigt – den enda långsiktiga strategin måste därför vara att minska energianvändningen i våra byggnader, både för miljöns och plånbokens skull, säger Conny Pettersson.
Vilka energibesparande åtgärder tycker då energirådgivarna är de mest lönsamma? Det absolut dominerande svaret är förbättringar av byggnadens så kallade klimatskal, till exempel tilläggsisolering och fönsterbyten. Två av tre nämner denna typ av åtgärd, medan andra åtgärder som byte av energikälla, styr- och ventilationsåtgärder och värmepumpar vardera endast får runt tio procent av svaren.
Källa: Swedisol

