Energikrav

Industriellt byggande är framtiden

För att långsiktigt öka bostadsbyggandet i Sverige vill bostadsministern räta ut hinderbanan, enligt tidningen Bygg för framtiden. Med detta menar han att det idag är långa och snåriga planprocesser och kommunala särkrav. Vår bostadsminister gör väldigt tydligt i artikeln att de kommunala särkraven skall bort då de förhindrar ett industriellt byggande. Några av särkraven han syftar på är energikraven. Att kommuner ställer högre krav än vad byggreglerna säger.

Jag förstår vad bostadsminister Stefan Attefall menar och delar delvis hans synpunkter. Vad jag dock inte förstår är hur han kan prata om ökat bostadsbyggande och industriellt byggande när branschen inte har en aning om hur energikraven kommer ändras de närmsta åren. Förutom detta så har vi dessutom ett EU direktiv hängande över oss som kräver ”very low energy buildings”. Något som byggbranschen inte har en aning om vad det innebär. Om bostadsministern vill få bort de kommunala energikraven så kanske det kan vara läge att ge branschen en långsiktig tydlighet, annars lär hans tankar om långsiktighet och industriellt byggande gå om intet. Istället för att se kommunernas arbete med energieffektivt byggande som negativt borde Stefan Attefall ta vara på den kunskap och erfarenhet som nu finns runt om i landet.

Boverkets normer kommer att skärpas 2015, det är om två år. EPBD2 ”nära nollenergihus” skall vara implementerat 2018/2020 och här står vi och stampar. Det kan tänka sig att bostadsministerns strategi lyckas. Att vi faktiskt ökar bostadsbyggandet i Sverige vilket verkligen är något som måste ske men VAD kommer att byggas? Kommer vi om 70 år när elpriserna har skenat att stå inför samma dilemma som miljonprogrammet gör idag? Allt detta kan vi naturligtvis bara sia om men en sak är säker, något måste ske och det skulle ha skett för åratal sedan.

Foto: Regeringskansliet

Energikrav

Boutställningen Annedal 2012

Boutställningen Annedal 2012 i Stockholm/Sundbyberg trodde jag skulle bli en succé. När jag kom dit en lördag kl 11.30 och det var ett trettiotal bilar på parkeringen vid Solvalla var jag rädd för att jag hade fel.

Vid ingången så betalade vi avgiften för att besöka visningslägenheterna som branschen ville sälja. Självklart så slog det mig varför överhuvudtaget som det är nödvändigt att ta betalt för någonting som man vill sälja. Vad blir nästa steg?
”-Välkomna på visningshelg den 1/3 kl 13.00. Inträde endast 50 kronor”

Väl inne på området så märktes klart och tydligt att det var många, riktigt många olika byggherrar varit involverade. Framförallt så var det arkitekturen på de olika byggnaderna som utmärktes. Bällstaån eller Marabou River som den kallas i folkmun rinner i utkanten av området. Nymuddrad men lika brun och otjänlig som tidigare. Vi frågade oss runt bland funktionärer var Svenska Bostäders passivhus fanns någonstans då kartan vi fick när vi betalt inträde hade mycket övrigt att önska. Tyvärr var det ingen som kunde svara på detta men vi hittade till slut rätt. Väl på plats så gick vi med granskande blickar igenom de båda visningslägenheterna. Intressant att se men att låta en förskola inreda kanske inte var det smartaste draget, eller också är det bara jag som inte förstår mig på ”interior design”.

Därefter fortsatte vi och kikade på fler lägenheter. Dock kändes det hela tiden som att det var något som saknades. Jag kan inte sätta fingret på det. Kanske var det att det saknades en vision för hela området. Kanske var det något annat. Att som man gjort i Annedal släppa lös så många aktörer där alla försöker visa upp det finaste ”arkitektritade” flerbostadshusen men utan att ha något mer mål än att läget är bra och vi har skolor och förskolor i området kanske inte fungerar.

Jag upplevde att Annedal är ett område där byggherrar och andra aktörer har fått ganska fritt spelrum inför det stora eldprovet, Norra Djurgårdsstaden. Där finns ett tydligt fokus och jag tror att det är det som behövs i Stockholm.

En sak som jag hoppas man tar med sig till Norra Djurgårdsstaden från Annedal är Envac’s sopsugsanläggning. Avfallet transporteras med hjälp av luft i ett 2 000 meter långt underjordiskt rörsystem till en uppsamlingsterminal som likaledes ligger under jord i en av de stora parkerna i Annedal.

Tidningen VVS-Forum frågade Stockholms finansborgarråd, Sten Nordin, om varför miljö- och energifrågorna inte fokuseras mer:
”– Det var tio år sen som området började planeras och markanvisningarna skedde. Vi hade inte lika höga krav då som vi har i dag”, säger Sten Nordin.

Undra om jag tolkar Sten Nordin rätt då om jag säger att markansvisningar från Stockholm Stad nu har högre krav än BBR? Eller är det helt enkelt så att Sten Nordin enbart syftar på att energikraven i BBR har skärpts under dessa tio år?

Jag hoppas självklart på det förstnämnda och anser att det är dags att även vi i Sverige visar framfötterna med EPBD2. Stockholm kan så mycket mer och jag hoppas verkligen man kommer att visa det med Norra Djurgårdsstaden.

Energikrav

Därför går det så långsamt

Just nu så pågår febrila diskussioner på nätet och twitter i synnerhet. Det hela började med att Fredrik på Byggvärlden (förlåt NyTeknik ska det vara) skrev följande; Smarta energiinvesteringar uteblir. Här skulle jag således vilja framföra mina synpunkter på diskussionen. Jag letar inte efter någon syndabock, om någon däremot känner sig träffad må så vara.

I Sverige har vi ett regelverk där det finns en lägsta nivå på hur mycket energi ett hus får dra. Detta innebär att det är fritt fram för småhustillverkare och byggföretag att bygga energisnåla byggnader som t ex passivhus. Frågan är varför inte detta görs.

Gällande småhusbranschen så vill man inte göra detta då kunderna efterfrågar det inte i tillräckligt hög utsträckning och det ställer helt nya krav på byggarna som utför arbetet. Kunderna i sin tur efterfrågar det inte då de inte känner till det, vet vad det innebär eller vad skillnaden är. Om de skulle göra det är jag övertygad om att de skulle vilja betala 5-6% i merkostnad för sin fastighet för att få ett välbyggt, tätt hus med bra ventilation och låga driftskostnader. Om husföretagens kunder kräver ett passivhus så har husföretagen ett problem som inte uppskattas. Det är täthetskravet, nyckeln till varför ett passivhus får en så låg driftskostnad som den får. Hur skall husföretaget vara säker på att de hantverkare som är på plats när huset skall uppföras gör ett bra arbete? Hur skall de veta att inte killen som skall dra sladdarna för parabolen inte gör hål på tätskiktet. Hur skall husföretagen klara av detta när de sitter på kontoret 150 mil därifrån. Som det är idag så anlitas lokala hantverkare och är de alla medvetna om vad det innebär att bygga ett passivhus?

Flerbostadshusen är ett annat kapitel. Här skulle jag egentligen vilja vara ganska kortfattad. Man ser allting svart eller vitt och framförallt kortsiktigt. En fastighet skall stå länge vilket borde gynna våra byggherrar men tyvärr så sker inte det. Fastigheten kommer säkerligen att säljes inom en ganska kort tidsperiod efter att den färdigställts och varför skall då våra stora byggbolag välja det ”osäkra alternativet”? Det finns idag många mycket bra exempel på flerbostadshus runt om i Sverige som har byggts som passivhus men ändå så rör sig inte branschen framåt. Måste det till en skärpning av energikraven för att den svenska byggbranschen skall röra sig framåt. Min gissning är ja men kommer så att ske? Min gissning är tyvärr nej. Inte med den regering vi har idag. Jag brukar inte blanda in politik i de texter jag skriver men i detta fall så blir det oundvikligt då regeringen har gjort ganska klart var de står i dessa frågor. (se här vad Ulf Perbo på Socialdepartementet sade i frågan när han debatterade miljonprogrammet på Nordbygg)

Vi står idag inför ett vägskäl där kunderna har möjligheten att bygga, kräva köpa sig ett energisnålt passivhus men där den konservativa byggbranschen står och stampar och ställer krav på subventioner om de skall röra sig framåt. Samtidigt så har vi EU som står och bankar på dörren och kräver att Sverige bygger mer energisnålt. Våra politiker står handfallna och allt som blev kvar är en helt enkelt ingenting. Vi bygger på som vanligt utan skärpta regler och de byggföretag eller privatpersoner som önskar bygga eller bo energisnålt med en behaglig inomhuskomfort få antingen bygga sig sitt eget hus i lösvirke eller hitta något företag som är villiga att gå mot strömmen.

Så hur kan vi då vända detta? Jag tror att det är information som behövs. Information till kunderna, information till hantverkarna, information till byggföretagen och hustillverkarna. Även information till bankerna och till mäklarna. I Sverige så sköts detta av Passivhuscentrum i Alingsås, en liten organisation som verkar i Västra Götalandsregionen. Passivhuscentrum gör ett strålande jobb men tror någon att det räcker?

Jag skulle vilja avsluta detta lilla blogginlägg med följande citat:

Det är ingenting fel på förändring, bara den går i rätt riktning
Winston Churchill

Energikrav

Villaägarnas yttrande gällande NNE

Idag har jag spenderat större delen av dagen med att läsa remissammanställningen Promemoria II avseende NNE, N 2011/7477/E. Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

Ett av företagen vars yttrande jag granskade var Villaägarna. Villaägarna skriver bla följande:

“Slutligen vill förbundet i detta sammanhang också peka på de faror som kan uppstå med bostäder med extremt låg energiförbrukning genom hög täthet.

Under 2000-talet byggdes ett större antal småhus och flerbostadshus med s.k. enstegstätade fasader. Felen med denna byggmetod har den senaste 6-7 åren visat sig tydligt. När mindre hål uppstår i fasaden tar sig fukt in men torkar inte ut och mögelskador uppstår som följd.

Förbundet befarar att de nya byggmetoderna för extremt energisnåla hus som kräver mycket tjocka och diffusionstäta konstruktioner kan komma att visa likartade brister framöver. När byggnaderna inte fuktprojekteras tillräckligt bra uppstår risk för mögel och röta när husbyggaren eller husägaren av misstag punkterar diffusionsspärren (kanske för att sätta upp en tavla eller dyl.), eller genom fuktläckage utifrån.

Förbundet anser därför regeringen bör iaktta stor försiktighet när man ställer långtgående energiförbrukningskrav som i sin tur tvingar fram täthetskrav som kan medföra stora skador för de boendes hälsa inte minst – men även ekonomiskt när mögelskador ska repareras och fasader bytas ut.”

Detta regerade jag naturligtvis på och skrev därför följande twitterinlägg på twitter.com/passivhus:

Döm till min förvåning när en person som jobbar på Villaägarna med huskonstruktioner ringde min mobiltelefon ca 45 minuter efter detta twitterinlägg. Bra jobbat Villaägarna, sånt tycker jag om.

Dock så vidhåller jag fortfarande att Ert remissyttrande avseende NNE borde handla om just det och inte om byggfel eller som ni skulle uttryckt det, fuskbyggare. Ni målar här upp ett scenario där hantverkare struntar i att bygga rätt och att det då får konsekvenser. Det får det redan idag med dagens byggregler och har ingenting med NNE att göra enligt mig. Självklart så skall det byggas rätt oavsett vad som anses vara NNE i Sverige.

Energikrav

Remissammanställning Promemoria II avseende NNE

Ladda ner hela Remissammanställningen Promemoria II Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader samt kompletterande information till denna promemoria

Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

5 instanser har antingen tillstyrkt promemorian generellt eller anfört att de inte har något att erinra mot förslagen, utan att göra några explicita ställningstaganden när det gäller inriktningen för promemorians bedömningar eller förslag. 6 instanser har som övergripande synpunkter framfört bedömningar som delvis har annat fokus än de bedömningar och förslag som lämnas i promemorian.

När det gäller bedömningen av tillämpning av begreppet nära-nollenergibyggnad kan remissinstanserna i huvudsak indelas i fyra kategorier enligt följande.

14 remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och/eller i huvudsak anfört möjliga problem med att ställa mer långtgående krav på energieffektivisering.

10 remissinstanser har delvis tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet men framhåller samtidigt i huvudsak synpunkter om att det kan finnas möjligheter att gå längre i energieffektivisering och/eller att energieffektivisering är en viktig fråga för remissinstansen.

49 remissinstanser delar i huvudsak inte promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och gör tydliga ställningstaganden om att en mer långtgående energieffektivisering i byggnader är önskvärd.

5 remissinstanser har som huvudsaklig synpunkt att byggregler och nära-nollenergibyggnad måste definieras med väsentligt större hänsyn till primärenergi, utan att explicit ta ställning till vilken kravnivå som är lämplig för nära-nollenergibyggnader.

När det gäller promemorians förslag till främjandeåtgärder har samtliga instanser som uttalat sig om dessa varit positivt inställda till att främjandeåtgärder bör genomföras. Synpunkterna varierar när det gäller vad främjandeåtgärderna bör innehålla och vilka frågor som bör prioriteras.

När det gäller synen på förnybar energi i nära-nollenergibyggnader har 3 remissinstanser helt delat den bedömning som görs i promemorian om rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader medan 5 remissinstanser i varierande grad ser problem med de effekter som regelverket i vissa fall kan ha avseende energi från förnybara energikällor och övriga yttranden kopplar mindre tydligt till bedömningen i promemorian.

När det gäller synpunkter på kontrollstation och etappmål till 2015 har 3 remissinstanser i huvudsak delat promemorians bedömning medan 4 har mer eller mindre långtgående invändningar och 2 har framfört synpunkter som mindre tydligt kopplar till den bedömning som görs i promemorian.

Avseende analyser av ekonomiska konsekvenser av skärpta krav på energihushållning har 19 instanser haft synpunkter. Vissa av synpunkterna riktas på ett tydligt sätt mot något av de specifika underlag som togs fram till den samlade analys som redovisas i promemorian. Således har 1 remissinstans kritiserat CIT:s ansats till analys, 2 instanser kritiserat WSP:s ansatser för analys och 6 instanser kritiserat Boverkets ansatser för analys. Andra synpunkter är mer generella till sin karaktär. Således har 1 instans har framhållit att projektering till mer energieffektiva nivåer än dem om krävs enligt minimikrav i allt väsentligt motiveras av behovet att ta höjd för att klara minimikraven och att en stor brist är avsaknad av känslighetsanalys för byggkostnader. 4 instanser har framhållit att relevanta tekniska lösningar och möjligheter till teknikutveckling inte beaktats i tillräcklig utsträckning. En rad synpunkter finns när det gäller rimligheten i de ekonomiska antaganden som har gjorts. Synpunkter i substans refereras mer utförligt nedan.

När det gäller jämförelser mellan energikrav på byggnader i olika länder och andra synpunkter avseende internationell samordning m.m. har underlag och synpunkter inkommit från 6 remissinstanser. En analys har gjorts av 1 instans som ger den tentativa slutsatsen att de svenska reglerna är väl så skarpa som i jämförbara länder. Detta resultat har ifrågasatts av 2 andra remissinstanser varav 1 har gjort en alternativ analys som instansen menar visar att svenska energikrav är mindre stränga än danska. 4 remissinstanser har lyft synpunkter om fördelar som skulle kunna finnas med nordisk samordning av krav.

Bland övriga synpunkter återfinns bland annat synpunkter avseende en samhällsekonomisk analys av skärpta energikrav för byggnader som inte ingick i det remitterade underlaget och därför enbart har kommenterats av 1 instans samt en rad synpunkter som berör frågor som har samband med det sakområde som promemorian behandlar men mer otydlig koppling till bedömningar och förslag i promemorian.

Ladda ner hela Remissammanställningen Promemoria II Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader samt kompletterande information till denna promemoria

Next Page »