förnybar energi

E.on bygger plusenergihus

E.ON har för avsikt att bygga tio smarta hus i Malmö, med färdigställande under andra delen av 2011. Målet och syftet är att kunna realisera det framtida smarta boendet med energisnålhet och delaktiga kunder som ledstjärnor.

– Vi vill göra kunden mer aktiv i energikedjan. Både som energikonsument och som energiproducent. Framtidens energisystem kommer att kräva att näten utnyttjas på ett smartare sätt och här har kunderna en viktig roll, berättade Anders Olsson, affärsområdeschef Nät, Gas och Värme på E.ON Nordic under ett seminarium i Båstad idag.

Mer förnybar energi ställer högre krav
Temat för seminariet som arrangerades tillsammans med Apple och IBM var The New Smart Energy World. I takt med att vi får in mer förnybar energi i systemet blir produktionen mindre konstant – det blåser inte alltid och solen skiner ett begränsat antal timmar om året. För att klara av att täcka energi- och effektbehovet måste näten nyttjas smartare. Det handlar om att hitta nya vägar att lagra energi och att i högre grad göra hushållen delaktiga i energisystemet.

Vad finns i husen?
Husen kommer att vara byggda på ett sådant sätt att uppvärmningskostnaderna är extremt låga. E.ONs smarta hus tar steget vidare från de så kallade passivhusen genom att kunden blir sin egen energiproducent. Detta sker genom till exempel solceller eller vindkraftverk. Ett komplement kan till exempel vara att en elbil som är fulladdad kan leverera el tillbaka i systemet om det finns efterfrågan, vilket en smart elmätare kommer att kunna bedöma och styra. Det smarta huset ger också kunden en signal när priset är lågt på elbörsen NordPool, varför varmvattenberedaren eller diskmaskinen bör startas just då.

– Intelligensen i husen innebär att E.ON som producent och våra kunder tillsammans är aktiva i strävan mot ett klimatsmartare samhälle. Och förutom detta kommer tio lyckliga familjer få förmågan och möjligheten att styra och kontrollera sin energianvändning på ett enkelt och smart sätt, säger Anders Olsson.

Hittills har det inte funnits någon lagringsmöjlighet för energi, utan produktion och konsumtion sker samtidigt. Men just nu pågår försök med stora ackumulatorer som kan lagra energi för den händelse att produktionen understiger efterfrågan.

E.ON kommer att samarbeta med flera leverantörer av tekniska lösningar för att kunna tillhandahålla enkla och visuella sätt för kunderna att manövrera sin elkonsumtion i realtid.

– Vi tror att det är en absolut nödvändighet för framtidens energibolag att förstå kunders behov, krav och beteenden, samt göra energianvändningen pedagogisk och användarvänlig, säger Anders Olsson.

Källa: Pressmeddelande från Newsdesk

förnybar energi

EU röstar om lagförslag

Europaparlamentet röstar om lagförslag för minskad energiförbrukning

På onsdag den 19 Maj röstar Europaparlamentet om två lagförslag som ska minska energiförbrukningen. Det ena handlar om märkning: genom en ny energieffektivitetsmärkning för elektriska varor ska EU:s medborgare och EU som helhet spara energi. Märkningen sker i sju energiklasser. Om förslaget röstas igenom blir det också lag på att information om energiklass ska finnas med i reklam för kylskåp, ugnar och tvättmaskiner.

Det andra förslaget som ska minska energiförbrukningen handlar om nybyggnation. Alla byggnader som byggs från slutet av 2020 måste vara energisnåla och i hög grad försörjas med förnybar energi. För offentliga byggnadsprojekt gäller reglerna redan från 2018. EU kommer vara med och finansiera dessa förändringar. Där det är möjligt ska även existerande byggnader renoveras så att även dessa blir energisnåla.

Källor: Energionline, Europaparlamentet, Europaparlamentets informationskontor i Sverige

förnybar energi

“Piska bättre än morot..

..när hushållen ska spara energi”

Forskare dömer ut regeringens energisubventioner till hushållen: Effektivare och billigare att höja momsen på elförbrukningen. Att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnybar energi med en djungel av styrmedel och subventioner till hushållen – som regeringen försöker göra – är fel väg att gå. En enklare och billigare lösning är att höja momsen på el, fossila bränslen och fjärrvärme. Hushållens investeringsbeslut placeras då där de hör hemma: vid köksbordet och inte vid ett konferensbord i Rosenbad, skriver forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås vid Institutet för näringslivsforskning.

Regeringen är fel ute. En rad krångliga, svårgenomträngliga och dyra stödåtgärder ska förmå de svenska hushållen att minska sin energiförbrukning och övergå till renare energi. Samma målsättning kan uppnås på ett effektivare sätt genom en höjd energimoms. Höjd moms leder till att hushållen väljer de billigaste och bästa besparingsåtgärderna, inte de åtgärder som maximerar bidragen.

Svenska hushåll använder för mycket och för smutsig energi. Regeringen har därför bestämt att vi måste dra ned på förbrukningen och övergå till renare energi. Två utredningar har nyligen lagts fram med förslag på hur detta ska gå till. ”Bättre kontakt via nätet” (SOU 2008-13) föreslår subventioner som ska underlätta för privatpersoner att säkra den egna elförsörjningen genom att sätta upp egna vindsnurror och solpaneler. ”Vägen till ett energieffektivare Sverige” (SOU 2008-110) listar i sin tur ett helt batteri av stödåtgärder och påbud för att minska energianvändningen. Förslagen börjar nu omsättas i praktiken. Regeringen beslutade i början av juni om ett stöd för investeringar i solceller som ska täcka upp till 60 procent av investeringskostnaden.

Vi ifrågasätter om det rätta sättet att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnyelsebar energi är med en djungel av olika styrmedel och stödordningar. En höjning av momsen på energi är en enklare och framför allt bättre och billigare lösning. Med energimoms menar vi moms på elförbrukning, fossila bränslen och fjärrvärme.
Om svenskar använder för mycket smutsig energi beror det på att den enskilde konsumenten slipper betala den fulla kostnaden för utsläppen han åsamkar samhället genom uppvärmning av bostaden, sin förbrukning av hushållsel och sitt bilkörande. Enkelt uttryckt: energin är för billig. Genom att höja momsen på elförbrukningen, fossila bränslen och fjärrvärmen kommer man till rätta med problemet på det uppenbara sättet: hushållen får betala ett högre pris för sin energikonsumtion. Det blir då lönsammare att minska sin energiförbrukning genom att investera i energieffektivisering, i solenergi eller i vindsnurror för privat bruk. Poängen är att hushållen kommer att välja den åtgärden som är billigast för dem eftersom den uppnådda energibesparingen inte beror på vilken typ av åtgärd som utförs.

Utredningarnas förslag om subventioner av energieffektivisering och byggande av privata kraftverk kan omöjligen komma till rätta med de för låga energipriserna. Riktade stödåtgärder för att få ner energiförbrukningen innebär i stället att marknadspriset på energi sjunker eftersom hushållens efterfrågan på energi minskar till följd av de subventionerade energibesparingarna. Därmed blir energibesparande investeringar som inte omfattas av några stöd ännu mer olönsamma för den enskilde. Riktade stöd har alltså den beklagliga sidoeffekten att de tränger undan värdefulla osubventionerade investeringar. Investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivisering planeras utifrån syftet att maximera bidragen snarare än hur verksamma och effektiva de är. Det är precis som med ett oöverskådligt och ihåligt skattesystem; människor och företag fokuserar mer på skatteplanering än på det mest produktiva användandet av resurser.

Skatter är varken roliga eller populära, ej heller energiskatter i form av höjd energimoms. En inte helt orimlig gissning är att hänsyn till den allmänna opinionen har påverkat förslaget om ett bökigt och ineffektivt stödsystem framför en enkel och transparent skatt: moroten är som bekant skönare än piskan. Säkert är att omläggningen av energiförsörjningen kommer att kosta, vare sig den drivs igenom enligt det föreslagna stödsystemet eller genom höjd energimoms. Skillnaden är att den anonyma skattebetalaren får stå för notan för det skattefinansierade stödsystemet.

Sven-Olof Fridolfsson
Thomas P Tangerås

Författarna är filosofie doktorer i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Tangerås är chef för forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi vid IFN.

Debattartikeln i sin fulla längd finns att läsa på DN.se

« Previous Page