förnyelsebar energi

Ja till nya regler för vind- och solel

Regeringens förslag vann och de som vill ha en kvittning av köpt och såld el får vänta på en ny utredning. Det blev resultatet när riksdagen i går röstade om nya regler små elproducenter.

Från och med 1 april blir det nya regler för dem som producerar el med egna vindkraftverk på tomten eller solceller på taket.

Det innebär att de särskilda abonnemangen för att mata in el på nätet (inmatningsabonnemang) försvinner och det blir enklare att få tillstånd att koppla upp sig på elnätet.

Däremot får abonnenterna fortfarande betala för timmätning. Det blir inte heller något system med nettodebitering, det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av det han eller hon köpt och sålt.

Kritiken mot regeringens förslag har varit hård.

KTH professorn Lennart Söder har på näringsminister Maud Olofssons uppdrag utrett vilka förändringar som måste göras i ellagen och andra lagar för att Sverige ska kunna öka produktionen av förnyelsebar energi. Tyvärr så har man inte lyssnat på denna mycket kompetenta professor utan istället valt en egen väg från regeringens sida. Många är idag besvikna över möjligheten med netto debitering. Nu får den frågan vänta i ytterligare ett år, medan Energimarknadsinspektionen utreder hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och balansen i elnäten.

Vad jag funderar på är hur detta kommer att försena möjligheten att implementera EU’s nya krav på “almost zero energy houses”, vilket på svenska blir nästan nollenergihus. Detta är en realitet som Sverige skall följa från och med år 2020 och som Energimyndigheten just nu i dagarna håller på och ser över.  Vi måste börja agera och det snabbt och då går det inte att utreda utredningen.

Att gå från en passivhus till ett nollernergihus eller plusenergihus är helt klart en möjlighet men då måste det naturligtvis finnas incitament. En av de mest självklara är naturligtvis att få nettodebitering. Tar man Tyskland som ett exempel så får du som liten producent av “fin el” mer betalt för denna när du skickar ut denna på nätet än den “ful el” man köper tillbaka. Detta har i sin tur lett till att plusenergihusen bara ökar och ökar. Även Spanien ligger långt fram gällande detta.

Ja, jag är besviken över att politikerna pratar om att fokusera på energibesparing, passivhus, nollernergihus och plusenergihus men när det väl kommer till kritan så skall det utredas mer trots att man erhållit ett mycket gediget utredningsmaterial.Visa att ni menar allvar!

Källor: Nyteknik.se

förnyelsebar energi

“Piska bättre än morot..

..när hushållen ska spara energi”

Forskare dömer ut regeringens energisubventioner till hushållen: Effektivare och billigare att höja momsen på elförbrukningen. Att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnybar energi med en djungel av styrmedel och subventioner till hushållen – som regeringen försöker göra – är fel väg att gå. En enklare och billigare lösning är att höja momsen på el, fossila bränslen och fjärrvärme. Hushållens investeringsbeslut placeras då där de hör hemma: vid köksbordet och inte vid ett konferensbord i Rosenbad, skriver forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås vid Institutet för näringslivsforskning.

Regeringen är fel ute. En rad krångliga, svårgenomträngliga och dyra stödåtgärder ska förmå de svenska hushållen att minska sin energiförbrukning och övergå till renare energi. Samma målsättning kan uppnås på ett effektivare sätt genom en höjd energimoms. Höjd moms leder till att hushållen väljer de billigaste och bästa besparingsåtgärderna, inte de åtgärder som maximerar bidragen.

Svenska hushåll använder för mycket och för smutsig energi. Regeringen har därför bestämt att vi måste dra ned på förbrukningen och övergå till renare energi. Två utredningar har nyligen lagts fram med förslag på hur detta ska gå till. ”Bättre kontakt via nätet” (SOU 2008-13) föreslår subventioner som ska underlätta för privatpersoner att säkra den egna elförsörjningen genom att sätta upp egna vindsnurror och solpaneler. ”Vägen till ett energieffektivare Sverige” (SOU 2008-110) listar i sin tur ett helt batteri av stödåtgärder och påbud för att minska energianvändningen. Förslagen börjar nu omsättas i praktiken. Regeringen beslutade i början av juni om ett stöd för investeringar i solceller som ska täcka upp till 60 procent av investeringskostnaden.

Vi ifrågasätter om det rätta sättet att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnyelsebar energi är med en djungel av olika styrmedel och stödordningar. En höjning av momsen på energi är en enklare och framför allt bättre och billigare lösning. Med energimoms menar vi moms på elförbrukning, fossila bränslen och fjärrvärme.
Om svenskar använder för mycket smutsig energi beror det på att den enskilde konsumenten slipper betala den fulla kostnaden för utsläppen han åsamkar samhället genom uppvärmning av bostaden, sin förbrukning av hushållsel och sitt bilkörande. Enkelt uttryckt: energin är för billig. Genom att höja momsen på elförbrukningen, fossila bränslen och fjärrvärmen kommer man till rätta med problemet på det uppenbara sättet: hushållen får betala ett högre pris för sin energikonsumtion. Det blir då lönsammare att minska sin energiförbrukning genom att investera i energieffektivisering, i solenergi eller i vindsnurror för privat bruk. Poängen är att hushållen kommer att välja den åtgärden som är billigast för dem eftersom den uppnådda energibesparingen inte beror på vilken typ av åtgärd som utförs.

Utredningarnas förslag om subventioner av energieffektivisering och byggande av privata kraftverk kan omöjligen komma till rätta med de för låga energipriserna. Riktade stödåtgärder för att få ner energiförbrukningen innebär i stället att marknadspriset på energi sjunker eftersom hushållens efterfrågan på energi minskar till följd av de subventionerade energibesparingarna. Därmed blir energibesparande investeringar som inte omfattas av några stöd ännu mer olönsamma för den enskilde. Riktade stöd har alltså den beklagliga sidoeffekten att de tränger undan värdefulla osubventionerade investeringar. Investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivisering planeras utifrån syftet att maximera bidragen snarare än hur verksamma och effektiva de är. Det är precis som med ett oöverskådligt och ihåligt skattesystem; människor och företag fokuserar mer på skatteplanering än på det mest produktiva användandet av resurser.

Skatter är varken roliga eller populära, ej heller energiskatter i form av höjd energimoms. En inte helt orimlig gissning är att hänsyn till den allmänna opinionen har påverkat förslaget om ett bökigt och ineffektivt stödsystem framför en enkel och transparent skatt: moroten är som bekant skönare än piskan. Säkert är att omläggningen av energiförsörjningen kommer att kosta, vare sig den drivs igenom enligt det föreslagna stödsystemet eller genom höjd energimoms. Skillnaden är att den anonyma skattebetalaren får stå för notan för det skattefinansierade stödsystemet.

Sven-Olof Fridolfsson
Thomas P Tangerås

Författarna är filosofie doktorer i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Tangerås är chef för forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi vid IFN.

Debattartikeln i sin fulla längd finns att läsa på DN.se