Nästan nollenergihus
Summering av skrivelsen nära-nollenergibyggnader
April 2, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Trots att närmare 80 % av remissinstanserna ansåg att den remiss som föregick skrivelsen, ansåg att det krävdes betydligt hårdare krav, så kom det en skrivning istället för en proposition som jag befarade.
Regeringen hjälper inte Sverige till att bli det föregångsland som man skulle önska. Det kommer kraftig kritik från flera håll just för att man inte ställer krav som kan liknas vid våra grannländers.
Men trots det så kan det faktiskt skönjas lite tongångar i skrivelsen som kan ge oss tuffare krav, dock lite sent. För om man ska genomföra demonstrationsobjekt som ska utvärderas, innan vi reviderar kravnivåerna 2015, så borde de byggnaderna redan ha uppförts. Detta eftersom utvärderingen kan genomföras först 24 månader efter färdigställande.
Det är tråkigt att vi i denna skrivelse inte fick nivåer för energianvändningen för 2018/2020 vilket skulle gett marknaden en chans att ställa om produktionen i god tid.
Samtidigt så påpekas det på flera ställen i skrivelsen att skärpningar och revideringar av energikraven kommer att genomföras innan 2020 och att den kontrollstation som genomförs 2015 kommer att vara vägledande.
Det som oroar är att man från regeringens sida ställer sådan tilltro till att marknaden under nästkommande 3 år ska kunna åstadkomma vad som försökts med under de 6 år som fastställda nivåer på energianvändningen varit i bruk. Enligt Boverket så misslyckas många byggnader att komma ner i de fastställda kraven vilket i sig är konstigt.
Även om man från politiskt håll nu har visat indikationer på att man vill ha hårdare energikrav framöver så har man i och med att det inte blev en proposition tappat ytterligare ett antal år. Ett hus kommer att stå i över hundra år och vi har politiker som tänker i fyra års perioder.
Jag hoppas att marknaden kommer att påverka våra politiker i riksdag och regering så att man snarast tar beslut om fastlagda nivåer för nära-nollenergibyggnader och gör detta på nivåer som gör att vi kan hålla huvudet högt och slipper ställa oss i Europas skamvrå.
Nästan nollenergihus
Villaägarnas yttrande gällande NNE
February 24, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Idag har jag spenderat större delen av dagen med att läsa remissammanställningen Promemoria II avseende NNE, N 2011/7477/E. Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.
Ett av företagen vars yttrande jag granskade var Villaägarna. Villaägarna skriver bla följande:
“Slutligen vill förbundet i detta sammanhang också peka på de faror som kan uppstå med bostäder med extremt låg energiförbrukning genom hög täthet.
Under 2000-talet byggdes ett större antal småhus och flerbostadshus med s.k. enstegstätade fasader. Felen med denna byggmetod har den senaste 6-7 åren visat sig tydligt. När mindre hål uppstår i fasaden tar sig fukt in men torkar inte ut och mögelskador uppstår som följd.
Förbundet befarar att de nya byggmetoderna för extremt energisnåla hus som kräver mycket tjocka och diffusionstäta konstruktioner kan komma att visa likartade brister framöver. När byggnaderna inte fuktprojekteras tillräckligt bra uppstår risk för mögel och röta när husbyggaren eller husägaren av misstag punkterar diffusionsspärren (kanske för att sätta upp en tavla eller dyl.), eller genom fuktläckage utifrån.
Förbundet anser därför regeringen bör iaktta stor försiktighet när man ställer långtgående energiförbrukningskrav som i sin tur tvingar fram täthetskrav som kan medföra stora skador för de boendes hälsa inte minst – men även ekonomiskt när mögelskador ska repareras och fasader bytas ut.”
Detta regerade jag naturligtvis på och skrev därför följande twitterinlägg på twitter.com/passivhus:
Döm till min förvåning när en person som jobbar på Villaägarna med huskonstruktioner ringde min mobiltelefon ca 45 minuter efter detta twitterinlägg. Bra jobbat Villaägarna, sånt tycker jag om.
Dock så vidhåller jag fortfarande att Ert remissyttrande avseende NNE borde handla om just det och inte om byggfel eller som ni skulle uttryckt det, fuskbyggare. Ni målar här upp ett scenario där hantverkare struntar i att bygga rätt och att det då får konsekvenser. Det får det redan idag med dagens byggregler och har ingenting med NNE att göra enligt mig. Självklart så skall det byggas rätt oavsett vad som anses vara NNE i Sverige.
Nästan nollenergihus
Remissammanställning Promemoria II avseende NNE
February 20, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.
5 instanser har antingen tillstyrkt promemorian generellt eller anfört att de inte har något att erinra mot förslagen, utan att göra några explicita ställningstaganden när det gäller inriktningen för promemorians bedömningar eller förslag. 6 instanser har som övergripande synpunkter framfört bedömningar som delvis har annat fokus än de bedömningar och förslag som lämnas i promemorian.
När det gäller bedömningen av tillämpning av begreppet nära-nollenergibyggnad kan remissinstanserna i huvudsak indelas i fyra kategorier enligt följande.
14 remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och/eller i huvudsak anfört möjliga problem med att ställa mer långtgående krav på energieffektivisering.
10 remissinstanser har delvis tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet men framhåller samtidigt i huvudsak synpunkter om att det kan finnas möjligheter att gå längre i energieffektivisering och/eller att energieffektivisering är en viktig fråga för remissinstansen.
49 remissinstanser delar i huvudsak inte promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och gör tydliga ställningstaganden om att en mer långtgående energieffektivisering i byggnader är önskvärd.
5 remissinstanser har som huvudsaklig synpunkt att byggregler och nära-nollenergibyggnad måste definieras med väsentligt större hänsyn till primärenergi, utan att explicit ta ställning till vilken kravnivå som är lämplig för nära-nollenergibyggnader.
När det gäller promemorians förslag till främjandeåtgärder har samtliga instanser som uttalat sig om dessa varit positivt inställda till att främjandeåtgärder bör genomföras. Synpunkterna varierar när det gäller vad främjandeåtgärderna bör innehålla och vilka frågor som bör prioriteras.
När det gäller synen på förnybar energi i nära-nollenergibyggnader har 3 remissinstanser helt delat den bedömning som görs i promemorian om rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader medan 5 remissinstanser i varierande grad ser problem med de effekter som regelverket i vissa fall kan ha avseende energi från förnybara energikällor och övriga yttranden kopplar mindre tydligt till bedömningen i promemorian.
När det gäller synpunkter på kontrollstation och etappmål till 2015 har 3 remissinstanser i huvudsak delat promemorians bedömning medan 4 har mer eller mindre långtgående invändningar och 2 har framfört synpunkter som mindre tydligt kopplar till den bedömning som görs i promemorian.
Avseende analyser av ekonomiska konsekvenser av skärpta krav på energihushållning har 19 instanser haft synpunkter. Vissa av synpunkterna riktas på ett tydligt sätt mot något av de specifika underlag som togs fram till den samlade analys som redovisas i promemorian. Således har 1 remissinstans kritiserat CIT:s ansats till analys, 2 instanser kritiserat WSP:s ansatser för analys och 6 instanser kritiserat Boverkets ansatser för analys. Andra synpunkter är mer generella till sin karaktär. Således har 1 instans har framhållit att projektering till mer energieffektiva nivåer än dem om krävs enligt minimikrav i allt väsentligt motiveras av behovet att ta höjd för att klara minimikraven och att en stor brist är avsaknad av känslighetsanalys för byggkostnader. 4 instanser har framhållit att relevanta tekniska lösningar och möjligheter till teknikutveckling inte beaktats i tillräcklig utsträckning. En rad synpunkter finns när det gäller rimligheten i de ekonomiska antaganden som har gjorts. Synpunkter i substans refereras mer utförligt nedan.
När det gäller jämförelser mellan energikrav på byggnader i olika länder och andra synpunkter avseende internationell samordning m.m. har underlag och synpunkter inkommit från 6 remissinstanser. En analys har gjorts av 1 instans som ger den tentativa slutsatsen att de svenska reglerna är väl så skarpa som i jämförbara länder. Detta resultat har ifrågasatts av 2 andra remissinstanser varav 1 har gjort en alternativ analys som instansen menar visar att svenska energikrav är mindre stränga än danska. 4 remissinstanser har lyft synpunkter om fördelar som skulle kunna finnas med nordisk samordning av krav.
Bland övriga synpunkter återfinns bland annat synpunkter avseende en samhällsekonomisk analys av skärpta energikrav för byggnader som inte ingick i det remitterade underlaget och därför enbart har kommenterats av 1 instans samt en rad synpunkter som berör frågor som har samband med det sakområde som promemorian behandlar men mer otydlig koppling till bedömningar och förslag i promemorian.
Nästan nollenergihus
Bostadsminister Attefalls utspel om NNE
January 17, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Den senaste tiden har vår bostadsminister Stefan Attefall (KD) haft sina minuter i rampljuset med sina kommentarer kring EPBD2. EU pratar ”nästan nollergihus” och Attefall pratar 90 kwh/kvm/år. Ganska långt ifrån varandra. Dock är det så att det är medlemsländerna själva som skall definiera vad som är ett nära-nollenergihus och det är här som Attefall gör sitt utspel.
Med hänvisning till att vi i Sverige redan idag har de hårdaste energikraven i Europa så tycker vår bostadsminister att 90 kwh/kvm/år räcker. Att en minister som till råga på allt är nationalekonom inte tar detta på allvar tycker jag är mycket besynnerligt. Jag vill poängtera att jag med detta inte tar någon som helst politisk ställning utan ser detta som ett utspel, det är trots allt snart val igen och vem vill då ta ett sådant impopulärt beslut som påverkar många människors plånböcker. Visserligen så innebär ett potentiellt beslut att faktiskt implementera ”nästan nollenergihus” att husägare som köper hus i framtiden faktiskt får mer pengar i plånboken men det verkar försvinna i debatten. Attefall tycker att 90 kwh/kvm/år räcker men säger samtidigt att om branschen vill bygga energisnålt så är det fritt fram.
Hur kan vi ha en bostadsminister som inte premierar energieffektivt byggande?
Hur kan vi ha en bostadsminister som inte förstår vikten av att de beslut som han tar idag påverkar nästa generation?
Kära Attefall, jag vore tacksam över om du ser bortom nästa nästa val och försöker jobba för en ansvarsfull byggpolitik i Sverige idag. Det är inte ansvarsfullt att hänvisa till samhällsekonomiska kalkyler när det finns fastighetsbolag idag som säger sig ha byggt passivhus utan någon extra kostnad.
Häromdagen så publicerade Sveriges Centrum för Nollenergihus sitt remissvar angående regeringens förslag till handlingsprogram för ”nära nollenergibyggnader” (NNE)
Ett mycket bra remissvar som är genomtänkt på många plan. Läs hela remissvaret här
Avslutningsvis så vill jag punktera Attefalls bubbla. Till tidningen VVS Forum så sa Attefall följande: ”Sverige redan idag har de hårdaste energikraven i Europa.” Detta är direkt felaktigt. Se bara till våra närmaste grannländer.
Nästan nollenergihus
Nära noll = 90?
January 2, 2012 by Andreas Granbäck · Leave a Comment
Regeringen föreslår i en promemoria att energikraven i de nya byggreglerna ska sätta nivån för nära noll-energihus (NNE). Det innebär att 90 kWh/m² och år blir norm för NNE-hus i stora delar av Sverige.
Alla nya hus som byggs inom EU från och med år 2020 ska ha en energianvändning som är ”nära noll”. För offentliga byggnader gäller kravet redan från årsskiftet 2018/2019.
Det framgår inte av EU-direktivet vad NNE-hus egentligen är, mer än att det är byggnader med ”mycket energieffektiva klimatskal och installationer” samt att ”en stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar”.
Definitionerna får medlemsländerna göra själva och nu har således den svenska regeringen kommit med sitt förslag på vad ett NNE-hus är.
I promemorian hänvisar man till energikraven i nya BBR 2012 som en rimlig måttstock för NNE-husen.
”Med de nya energikraven är bedömningen att Sverige uppfyller direktivets krav på basis vad som är tekniskt och ekonomiskt motiverat utifrån Sveriges nationella förhållanden.”
Länkar om promemorian
Tidningsartikel från VVS Forum.se
