Nollenergihus

Summering av skrivelsen nära-nollenergibyggnader

Trots att närmare 80 % av remissinstanserna ansåg att den remiss som föregick skrivelsen, ansåg att det krävdes betydligt hårdare krav, så kom det en skrivning istället för en proposition som jag befarade.

Regeringen hjälper inte Sverige till att bli det föregångsland som man skulle önska. Det kommer kraftig kritik från flera håll just för att man inte ställer krav som kan liknas vid våra grannländers.

Men trots det så kan det faktiskt skönjas lite tongångar i skrivelsen som kan ge oss tuffare krav, dock lite sent. För om man ska genomföra demonstrationsobjekt som ska utvärderas, innan vi reviderar kravnivåerna 2015, så borde de byggnaderna redan ha uppförts. Detta eftersom utvärderingen kan genomföras först 24 månader efter färdigställande.

Det är tråkigt att vi i denna skrivelse inte fick nivåer för energianvändningen för 2018/2020 vilket skulle gett marknaden en chans att ställa om produktionen i god tid.
Samtidigt så påpekas det på flera ställen i skrivelsen att skärpningar och revideringar av energikraven kommer att genomföras innan 2020 och att den kontrollstation som genomförs 2015 kommer att vara vägledande.

Det som oroar är att man från regeringens sida ställer sådan tilltro till att marknaden under nästkommande 3 år ska kunna åstadkomma vad som försökts med under de 6 år som fastställda nivåer på energianvändningen varit i bruk. Enligt Boverket så misslyckas många byggnader att komma ner i de fastställda kraven vilket i sig är konstigt.

Även om man från politiskt håll nu har visat indikationer på att man vill ha hårdare energikrav framöver så har man i och med att det inte blev en proposition tappat ytterligare ett antal år. Ett hus kommer att stå i över hundra år och vi har politiker som tänker i fyra års perioder.

Jag hoppas att marknaden kommer att påverka våra politiker i riksdag och regering så att man snarast tar beslut om fastlagda nivåer för nära-nollenergibyggnader och gör detta på nivåer som gör att vi kan hålla huvudet högt och slipper ställa oss i Europas skamvrå.

Nollenergihus

Ingen propp om NNE, vad blir det istället?

De av er, mina läsare som följer mig på twitter såg kanske att jag skrev följande i Måndags:

“FLASH – Det blir ingen proposition om nära nollenergibyggnader, det blir en skrivelse som presenteras för riksdagen nästa torsdag den 29/3.”

Detta fick jag veta muntligen via Näringsdepartementet. Istället så kommer det alltså en skrivelse. Vad denna skrivelse innehåller är naturligtvis ingenting som kommit ut utan hela branschen går omkring och gissar.

I ett par dagar har jag varit och besökt Sveriges största byggmässa, Nordbygg. Döm till min förvåning när Ulf Perbo, statssekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall på ett seminarium om Miljonprogrammet säger följande:

“- Vi vill inte skärpa kraven på det sätt som vissa vill”

Se klippen nedan och gör er egen tolkning.

Nollenergihus

Villaägarnas yttrande gällande NNE

Idag har jag spenderat större delen av dagen med att läsa remissammanställningen Promemoria II avseende NNE, N 2011/7477/E. Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

Ett av företagen vars yttrande jag granskade var Villaägarna. Villaägarna skriver bla följande:

“Slutligen vill förbundet i detta sammanhang också peka på de faror som kan uppstå med bostäder med extremt låg energiförbrukning genom hög täthet.

Under 2000-talet byggdes ett större antal småhus och flerbostadshus med s.k. enstegstätade fasader. Felen med denna byggmetod har den senaste 6-7 åren visat sig tydligt. När mindre hål uppstår i fasaden tar sig fukt in men torkar inte ut och mögelskador uppstår som följd.

Förbundet befarar att de nya byggmetoderna för extremt energisnåla hus som kräver mycket tjocka och diffusionstäta konstruktioner kan komma att visa likartade brister framöver. När byggnaderna inte fuktprojekteras tillräckligt bra uppstår risk för mögel och röta när husbyggaren eller husägaren av misstag punkterar diffusionsspärren (kanske för att sätta upp en tavla eller dyl.), eller genom fuktläckage utifrån.

Förbundet anser därför regeringen bör iaktta stor försiktighet när man ställer långtgående energiförbrukningskrav som i sin tur tvingar fram täthetskrav som kan medföra stora skador för de boendes hälsa inte minst – men även ekonomiskt när mögelskador ska repareras och fasader bytas ut.”

Detta regerade jag naturligtvis på och skrev därför följande twitterinlägg på twitter.com/passivhus:

Döm till min förvåning när en person som jobbar på Villaägarna med huskonstruktioner ringde min mobiltelefon ca 45 minuter efter detta twitterinlägg. Bra jobbat Villaägarna, sånt tycker jag om.

Dock så vidhåller jag fortfarande att Ert remissyttrande avseende NNE borde handla om just det och inte om byggfel eller som ni skulle uttryckt det, fuskbyggare. Ni målar här upp ett scenario där hantverkare struntar i att bygga rätt och att det då får konsekvenser. Det får det redan idag med dagens byggregler och har ingenting med NNE att göra enligt mig. Självklart så skall det byggas rätt oavsett vad som anses vara NNE i Sverige.

Nollenergihus

Remissammanställning Promemoria II avseende NNE

Ladda ner hela Remissammanställningen Promemoria II Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader samt kompletterande information till denna promemoria

Totalt har 168 instanser beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, varav 82 har lämnat yttranden. Utöver de instanser som ingick i remissutskicket har yttranden inkommit från ytterligare 6 instanser.

5 instanser har antingen tillstyrkt promemorian generellt eller anfört att de inte har något att erinra mot förslagen, utan att göra några explicita ställningstaganden när det gäller inriktningen för promemorians bedömningar eller förslag. 6 instanser har som övergripande synpunkter framfört bedömningar som delvis har annat fokus än de bedömningar och förslag som lämnas i promemorian.

När det gäller bedömningen av tillämpning av begreppet nära-nollenergibyggnad kan remissinstanserna i huvudsak indelas i fyra kategorier enligt följande.

14 remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och/eller i huvudsak anfört möjliga problem med att ställa mer långtgående krav på energieffektivisering.

10 remissinstanser har delvis tillstyrkt promemorians bedömning om tillämpning av begreppet men framhåller samtidigt i huvudsak synpunkter om att det kan finnas möjligheter att gå längre i energieffektivisering och/eller att energieffektivisering är en viktig fråga för remissinstansen.

49 remissinstanser delar i huvudsak inte promemorians bedömning om tillämpning av begreppet och gör tydliga ställningstaganden om att en mer långtgående energieffektivisering i byggnader är önskvärd.

5 remissinstanser har som huvudsaklig synpunkt att byggregler och nära-nollenergibyggnad måste definieras med väsentligt större hänsyn till primärenergi, utan att explicit ta ställning till vilken kravnivå som är lämplig för nära-nollenergibyggnader.

När det gäller promemorians förslag till främjandeåtgärder har samtliga instanser som uttalat sig om dessa varit positivt inställda till att främjandeåtgärder bör genomföras. Synpunkterna varierar när det gäller vad främjandeåtgärderna bör innehålla och vilka frågor som bör prioriteras.

När det gäller synen på förnybar energi i nära-nollenergibyggnader har 3 remissinstanser helt delat den bedömning som görs i promemorian om rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader medan 5 remissinstanser i varierande grad ser problem med de effekter som regelverket i vissa fall kan ha avseende energi från förnybara energikällor och övriga yttranden kopplar mindre tydligt till bedömningen i promemorian.

När det gäller synpunkter på kontrollstation och etappmål till 2015 har 3 remissinstanser i huvudsak delat promemorians bedömning medan 4 har mer eller mindre långtgående invändningar och 2 har framfört synpunkter som mindre tydligt kopplar till den bedömning som görs i promemorian.

Avseende analyser av ekonomiska konsekvenser av skärpta krav på energihushållning har 19 instanser haft synpunkter. Vissa av synpunkterna riktas på ett tydligt sätt mot något av de specifika underlag som togs fram till den samlade analys som redovisas i promemorian. Således har 1 remissinstans kritiserat CIT:s ansats till analys, 2 instanser kritiserat WSP:s ansatser för analys och 6 instanser kritiserat Boverkets ansatser för analys. Andra synpunkter är mer generella till sin karaktär. Således har 1 instans har framhållit att projektering till mer energieffektiva nivåer än dem om krävs enligt minimikrav i allt väsentligt motiveras av behovet att ta höjd för att klara minimikraven och att en stor brist är avsaknad av känslighetsanalys för byggkostnader. 4 instanser har framhållit att relevanta tekniska lösningar och möjligheter till teknikutveckling inte beaktats i tillräcklig utsträckning. En rad synpunkter finns när det gäller rimligheten i de ekonomiska antaganden som har gjorts. Synpunkter i substans refereras mer utförligt nedan.

När det gäller jämförelser mellan energikrav på byggnader i olika länder och andra synpunkter avseende internationell samordning m.m. har underlag och synpunkter inkommit från 6 remissinstanser. En analys har gjorts av 1 instans som ger den tentativa slutsatsen att de svenska reglerna är väl så skarpa som i jämförbara länder. Detta resultat har ifrågasatts av 2 andra remissinstanser varav 1 har gjort en alternativ analys som instansen menar visar att svenska energikrav är mindre stränga än danska. 4 remissinstanser har lyft synpunkter om fördelar som skulle kunna finnas med nordisk samordning av krav.

Bland övriga synpunkter återfinns bland annat synpunkter avseende en samhällsekonomisk analys av skärpta energikrav för byggnader som inte ingick i det remitterade underlaget och därför enbart har kommenterats av 1 instans samt en rad synpunkter som berör frågor som har samband med det sakområde som promemorian behandlar men mer otydlig koppling till bedömningar och förslag i promemorian.

Ladda ner hela Remissammanställningen Promemoria II Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader samt kompletterande information till denna promemoria

Nollenergihus

Danskarna visar vad som gäller

“Boverket vill framhålla att uttrycket ”nära-nollenergibyggnader” inte är ett lämpligt begrepp att införa i byggregelsystemet.”

Boverket skriver att de delar regeringens bedömning att Sverige med de nya energikraven i Boverkets byggregler; BFS 2011:26 (BBR 2012) uppfyller direktivets krav avseende nära-nollernergibyggnader.

Passivhus Granbäck förstår fullkomligt hur Boverket tänker i denna fråga och kan inte annat än att hålla med för trots allt så är nära-nollenergibyggnader inget lämpligt begrepp om man inte avser att just bygga det i framtiden.

EU pratar nära nära nollenergibyggnader och regeringen och Boverket pratar nuvarande BBR. Samtidigt så har Danmark klara mål för 2015 och 2020. Hur gick det till?

“– För det första så är energikraven inte låga. De är de hårdaste i Europa.” säger vår svenska bostadsminister Stefan Attefall till tidningen VVS Forum.

Next Page »