Nordea

Byggande av passivhus ger det bättre lånevillkor?

Jag ställde frågan till de svenska storbankerna: ”- Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus?” Svaren blev ungefär som jag misstänkte.

• De svenska bankerna har inte förstått vad ett passivhus innebär.

• De har inte förstått att man som boende i ett passivhus får mer pengar över till annat istället för att betala höga elräkningar.

• De har inte förstått att ju mer som elpriserna ökar desto mer lönsamt blir det att bygga/bo i ett passivhus.

När vi byggde vårt hus så vände vi oss till en av de större bankaktörerna. När handläggaren sitter och räknar så säger hon, -jo sen har vi ju driftkostnaden. Vi förklarade då vilken driftkostnad vi skulle få och visade henne alla beräkningar och fick då till svar att de har en schablonkostnad för driften på en villa som är 42 000 kr. Hon kunde tänka sig att sänka den lite men inte så mycket som våra beräkningar låg på för det gick inte i deras dataprogram.

Ovanstående lilla scenario tycker jag visar ganska tydligt var problemet ligger idag. Bankerna behöver utbildning och förståelse för vad passivhus är för något. Det måste vara skillnad att låna ut pengar till en fastighet som har 40 000 kr eller 7000 kr i driftkostnad. Eller är det inte det för bankerna så länge som ”återbetalningsförmågan” finns? Fast ökar inte återbetalningsförmågan om familjen som bygger ett passivhus har mer pengar att röra sig med och inte är lika känsliga för energipriser.

Samtidigt vill jag också skriva några rader om den enormt goda vilja som finns bland många bankers lokala kontor. I Umeå så är tex Olle Karlsson från Nordea och Anders Strömberg från Swedbank med i Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. År 2008 bildades det i Umeå och består av företag, organisationer och myndigheter som tillhör alla länkar i byggkedjan.

I nyhetsbrev nummer två (pdf länk) så säger de båda så här:

“Sida vid sida stod Olle Karlsson, Nordea, och Anders Strömberg, Swedbank, för att tala om möjlig finansiering för hållbart byggande. Lokalt är viljan god, men båda beto­nade att bankbranschen är lite trögrörlig. Jag skulle önska att bankledningarna såg skillnaden mel­lan energieffektivisering och kosmetika. Man borde titta mer på livskostnaden. Men det pågår en förändringsprocess. Anders Strömberg betonade att för bankerna handlar det till stor del om kassaflöde. Men vi kan justera villkoren om åtgärder ger sänkta drifts­kostnader. Eller ökade intäkter. Vilka kranar man skruvar på spelar ingen roll.

Han påpekade samtidigt att beslut och riktlinjer i bankerna sker ovanför den lokala nivån. Men, som Olle Karlsson nämnde, den nivån kan påverkas: Vi för vidare fakta och inspiration från Nätverket, men det tar tid innan det slår igenom i kreditrummet. Förslaget vid Storforum om att utbilda de högsta bankled­ningarna i hållbara frågor ser både Olle Karlsson och Anders Strömberg som en bra idé.”

Jag har själv också varit i kontakt med en av Sveriges största banker och jag kan intyga att det Olle Karlsson och Anders Strömberg säger stämmer överens med det som jag har hört.

Jag vill avsluta detta blogginlägg med ett par frågor.

Vilken blir det första svenska banken som erbjuder bättre lånevillkor vid byggande av passivhus?

Vilken blir den första banken som inte bara pratar om energibesparing och hållbarhetsfrågor utan faktiskt visar att man menar det också?

Frågan jag ställde till storbankerna var: Om en blivande kund vänder sig till er för att bygga ett nytt hus och behöver låna pengar, hur stor roll spelar det då att villan de tänkt bygga är ett passivhus? Samtliga banker svarade vilket jag tackar för. Här är deras svar:

Handelsbanken
Inom Handelsbankskoncernen har vi inte några centrala direktiv i denna fråga.
I Handelsbankens decentraliserade sätt att jobba görs individuella prövningar på varje kontor. Den bokalkyl som ligger som underlag för alla kreditbeslut innehåller bl a driftskostnader. Lägre och bestående driftskostnader är generellt en positiv variabel vid kreditbedömningen.

Swedbank
Det som avgör om en kund får ett lån beviljat eller ej är alltid återbetalningsförmågan, och alltså inte vilken typ av objekt som ska belånas. Givet att lånet beviljas tillämpas därefter våra vanliga kreditvillkor, oavsett om det är ett passivhus.

Danske Bank
Det scenario du beskriver tar vi inte någon speciell hänsyn till att huset som den nya kunden ska bygga är ett s k passivhus. Detta är något som självklart kan ändras i takt med ökad efterfrågan. Men än så länge är det traditionella villkor såsom egen kontantinsats, betalningsförmåga, pris på objektet o s v som kunden måste uppfylla. Precis som vid bygge och köp av ett vanligt hus med andra ord.

SEB
På SEB tillämpar vi alltid individuell prissättning vid utlåning. Då spelar givetvis saker som driftskostnader in i den totala kalkylen, och den lånesökande kan på så sätt få bättre villkor på sitt byggnadslån. Däremot har vi ingen generell policy att lämna rabatter för t ex passivhus eller andra byggnadstekniker.

Nordea (telefon)
Passivhus är ett så nytt fenomen vilket gör det svårt att sia om andrahandsmarknaden. Vi premierar miljöhus generellt. Går på deras hustillverkarnas driftskostnad. Det ger en positiv helhetsbild om huset drar mindre energi.