svensk energi

Nettodebitering – en inte helt lätt fråga

Men nu verkar det ljusna..

- Det ser ut som att vi börjar få gehör för nettodebitering av el från privatperson som har solceller eller vindkraftverk på tomten och vill kvitta sitt överskott mot konsumtionen hos elnätsföretaget, säger Anders Richert, chef för Nätenheten på Svensk Energi efter en uppvaktning på Näringsdepartementet på tisdagsförmiddagen.

Han hade sällskap av Björn Galant, energiansvarig på LRF, Christer Söderberg, ordförande för de mindre kraftproducenternas organisation Sero samt Lars Hedström, som representerade Svensk Solenergi.

Även Bengt Stridh, ABB-ingenjör med solceller som specialitet och stridbar egen el-producent med en privat solcellsanläggning i Västerås, skulle varit med men fick förhinder.

Här är deras förslag:

1. Ge den privata elproducenten möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoförbrukningen på månadsbasis. På detta nettovärde betalas energiskatt och moms.
2. Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis och slipper extra mätavgift.
3. Tillåt kunden att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

- Tidigare har man strävat efter att allting ska vara så himla korrekt när det gäller inmatningen på nätet. Men det handlar om ett så litet tillskott från den egenproducerade elen att man kan bortse från det överdrivet korrekta, säger Anders Richert till Ny Teknik.

Uppvaktningen var en uppföljning av ett möte i fredags om utvecklingen av så kallade smarta elnät, som ska kunna hantera väsentligt större variationer i inmatningen av el än i dag, när merparten kommer från vattenkraftverk och kärrnkraftverk.

Men innan själva elnäten blir smartare skulle själva regelverket kunna utvecklas och bli smartare redan nu, menar Anders Richert.

I Danmark praktiserar man nettodebitering sedan 1998. Går det i Danmark så borde det gå i Sverige.

- Vi tyckte att tjänstemännen på Näringsdepartementet lyssnade på oss och verkade mycket mer mottagliga för våra argument den här gången. Men vi vet ännu inte hur näringsministern och finansministern tänker, säger Anders Richert.

Kanske, kanske någon gång i framtiden kan det således bli ekonomiskt lönsamt att köpa solceller och en liten vindsnurra på taket. Maud Olofsson (C) pratar ständigt i media om att den bästa kWh är den som aldrig förbrukas. Jag håller fullkomligt med henne men vad gör man när man har energieffektiviserat så mycket det bara går? Jo man väntar på politiska beslut.

Källa: Nyteknik.se och Energionline.se

svensk energi

Elnätbolag överdebiterar

Landets konsumenter överdebiteras upp till 4 000 kr per år av sina elnätbolag, med Energimarknadsinspektionens goda minne. Det visar Villaägarnas granskning av prissättningen hos lokala elnätbolag i förhållande till elnätens täthet, det vill säga antalet kunder per meter elnät.

Sedan 1996 är elhandelsmarknaden avreglerad och konsumenterna kan fritt välja mellan olika elleverantörer och bindningstider. Däremot bedriver elnätföretagen som levererar elen hem till kunderna monopolverksamhet. För att undvika att nätbolagen tar ut oskäliga priser av kunderna genomför Energimarknadsinspektionen (EI) en årlig övervakning av priserna.

– Villaägarnas rapport visar att de dyrare elnätföretagen i regel är privata, medan de billigare är kommunala eller har en stark lokal förankring. Slutsatsen är uppenbar. Privata monopolföretag höjer priserna för att göra högre vinst. Ansvaret är politiskt och nu ankommer det på Maud Olofsson att skärpa övervakningen av monopolet, säger Jakob Eliasson, Villaägarnas energipolitiska expert.

Skillnaden mellan det bästa och sämsta jämförbara elnätbolaget är 4 000 kr per år.

– Om två företag säljer identiska produkter, och det ena begär ett pris som ligger 4 000 kronor högre än det andra, kommer då det dyrare företaget att överleva? Och om det gör det, skulle vi säga att den marknaden präglas av hård konkurrens? Naturligtvis inte. Men på elnätsmarknaden går det till precis så, säger Jakob Eliasson.

Vad Villaägarna dock har missat att ta upp i sin granskning som du kan ta del av här är det faktum att ett högt pris på elnätet minskar incitamentet att spara energi, något som även Villaägarna förhoppningsvis är intresserade av. Varför inte minska de fasta kostnaderna åt villaägarna och sedan låta elpriset öka? Med en ökning av elpriserna i samma takt som elbolagen idag ökar de fasta avgifterna så skulle det nog bli fart på energieffektiviseringen. Till min förvåning så låg Elverket Vallentuna ganska bra till i denna jämförelse. Jag antar att Villaägarna inte han få med den ökade fasta avgiften på 7%. Läs tidigare blogginlägg: Dyrare nätavgifter eller Aftonbladet artikel om de allt dyrare nätavgifterna. Här finns Villaägarnas undersökning.

*Update

Svensk Energi har nu skickat ut ett eget pressmeddelande där de ger Villaägarna “svar på tal”.

Villaägarna kritiserar elnätsföretagens priser och gör missvisande jämförelser trots att Villaägarna mycket väl vet att förutsättningarna för elnätsföretagen varierar stort. De är på villovägar. Det säger Kjell Jansson, Svensk Energis vd, i en kommentar.

Det är naturligt, säger Kjell Jansson, att elnätsföretagens prissättning skiljer sig åt runt om i landet. Det är många gånger dyrare att driva ett elnät i glesbygd än att driva ett stadsnät i tätort:

svensk energi

Vart bor du?

I dag beslutade Svenska kraftnät att Sverige ska delas upp i fyra olika områden, med olika elpriser.

Ändringen ska träda i kraft 1 november 2011 och kan innebära ett högre pris för många svenska konsumenter.

Prisområdena ska göra marknaden mer effektiv och skapa ett jämnare flöde i det svenska elsystemet, hoppas Svenska Kraftnät (SVK).

Men förslaget presenterades i oktober förra året möttes det av stark kritik från elbranschens organisation Svensk Energi.

- Den omedelbara följden blir högre priser i södra Sverige och lägre i norra Sverige. Uppemot 90 procent av de svenska elkunderna riskerar därför att få högre elräkningar. Detta drabbar även stora delar av basindustrin, sa Svensk Energis vd Kjell Jansson.

Jonas Borgardt, vd på Elverket Vallentuna, anmälde SVK till EU:s konkurrensmyndigheter. Han menar att de nya områdena kommer att leda till att elpriserna i södra Sverige stiger med 4-5 öre per kWh och att stora bolag som Vattenfall, Fortum och Eon gynnas på bekostnad av de små elhandlarna.

Simuleringar från en branschutredning 2005 pekar på att prisområdena kan innebära en prisskillnad på cirka 0,5 öre per kWh mellan den nordligaste och sydligaste delen av Sverige.

Det är dock en siffra som kan variera kraftigt, beroende på temperatur, nederbörd och hur många kablar som är i drift, enligt Niklas Kallin på SVK.

- Prisskillnaden är svår att uppskatta. De 5 öre som förekommit i debatten låter ganska högt, men kan inte uteslutas, sa han till Ny Teknik i december förra året.

Det var regeringen som i början av 2009 gav Svenska kraftnät uppdraget att dela upp Sverige i olika prisområden. SVK presenterade sitt förslag med fyra områden i oktober förra året.

I april samma år kritiserade EU- kommissionen SVK för att bryta mot EUs konkurrensregler genom att minska på exporten av el till förmån för svenska elkunder.

När SVK lämnade sitt färdiga förslag förra hösten började EU-kommissionen granska det. I april i år slog kommissionen fast att prisområdena bidrar till att Sverige inte längre bryter mot konkurrensreglerna.

Från tidningen Nyteknik, artikel av Jonas Hållén

Frågan jag ställer mig blir; har man råd att inte försöka göra vad man kan för att minska sin energiförbrukning?