Nätverksamheten är idag ett monopol!

Nätägare är ansvariga för sitt nät och kunderna betalar överföringsavgift för tjänsten att få el levererad. Energimarknadsinspektionen vid Statens Energimyndighet utövar tillsyn över nätföretag. Bland annat granskar de med hjälp av en datormodell som kallas nätnyttomodellen att överföringsavgifterna är skäliga.

Elverket i Vallentuna skickade en faktura till Passivhus Granbäck daterad den 15 Oktober. Denna faktura har ett förfallodatum 31 Oktober. På denna faktura står följande:

Elverket höjer nätavgiften 1 Oktober 2010. Höjningen är i genomsnitt 7%.
För mer information se www.elverket.se

Jag gick då in på www.elverket.se och kan där läsa följande:

Elverket höjer nättaxan from 1 januari 2010 (2009-12-21)

Från och med den 1 januari 2010 gäller nya nätavgifter för lågspänningsleveranser. Ökningen är ca 6,5 % för en normal villakund i Elverkets nät. Främsta skälet till ökningen är en kraftig prishöjning av att stam- och regionnätsavgiften från Svenska Kraftnät och Vattenfall samt att Elverket ska kunna bibehålla och utveckla leveranssäkerhet och servicenivå.

Observera tidpunkten. Nu är så alltså dags igen med en höjning på 7%. Denna höjning motiverar man på Elverket med samma sak som man gjorde den 1 Januari 2010.

13,5% höjning av de fasta avgifterna på 9 månader. Låter detta rimligt? Dessutom så tjänar Elverket i Vallentuna bra med pengar på Elnätet medan det går sämre på Elhandel. Dessa uppgifter kommer från Elverket själva. Borde det inte vara tvärtom att det är elhandeln man tjänar pengar på medan elnätet skall gå plus minus noll?

Denna avgift gör det meningslöst att energieffektivisera då lönsamheten minskar i och med att de fasta avgifterna ökar. Detta är skamligt och går inte i linje med EU’s linje om energieffektivisering. Tvärtom så borde Elverket och de övriga elbolagen ta sitt ansvar och minska de fasta avgifterna och öka de rörliga vilket skulle ge konsumenterna och brukarna ett incitament att minska sin egen förbrukning.

Energimarknadsinspektionen måste ta tag i detta monopol och se över hela strukturen. Vill man ha det som i Danmark där man funderar på att betala ett fast pris för fjärrvärme och sedan spelar det ingen roll om hur mycket man förbrukar? I sådana fall så kan man fortsätta bygga ”stakethus” och strunta i energiåtgången.

Elverket Vallentuna: Delårsrapport januari – september 2010 (Aktietorget)
Affärssegmentet Elnät har ökat resultatet med 14 % till 11 316 tkr (9 909 tkr). Nybyggnationen i nätområdet fortsatte även under tredje kvartalet och antalet nätkunder har under året ökat med 155 st (88 st). Totala antalet nätkunder i Vallentuna för perioden uppgår till 13 588 st (13 390 st).

Vallentuna den 22 oktober 2010
Jonas Borgardt
VD och koncernchef
Elverket Vallentuna AB (publ)

Elnät kraftigt dyrare

Den 1 november år 2011 delar Svenska Kraftnät in Sverige i fyra elområden. Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som dri­ver det svenska stamnätet och ser till att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på el.

Eftersom EU har som mål att skapa en gemensam elmark­nad där kunderna ska kunna köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Europa behöver Sverige delas upp i olika elområden.

Uppdelningen i elområden betyder att vissa elhandlare inte längre kommer att sälja el i hela landet eller att de har olika priser för de olika områdena. Generellt sett innebär elområden att elen blir billigare att använda i norr, där det är överskott på el. I söder blir elen dyrare att använda eftersom det där finns ett under­skott på el. Gränserna mellan elområdena går där elnäten behöver byggas ut för att kunna transportera mer el inom Sverige.

Eftersom elhandelsföretagen i dagsläget inte vet vad deras inköpskostnad för el blir efter den 1 november 2011 har vissa elhandlare lagt in en så kallad prisjusteringsklausul i sina fastprisavtal. Klausulen innebär att elhandelsföretaget kan komma att ändra det avtalade priset både uppåt och nedåt under pågående avtalsperiod.

Kortfattat

• Sverige kommer att delas in i fyra olika elområden från 1 november 2011: Malmö, Stockholm, Sundsvall och Luleå.

• Elkunder kommer fortfarande att kunna välja på olika elhandelsbolag.

• Elområdena kommer att kunna ha olika elpriser vid olika tillfällen.

• Kunderna kommer alltså få betala olika priser beroende på vilket elområde de bor i.

• Än så länge kan ingen säga hur stora prisskillnaderna kommer att bli. Men troligtvis får kunder i södra Sverige betala ett högre elpris än i dag. I norra Sverige kan priset bli lägre.

• Det är överskott på el i norra Sverige och underskott i söder. Anledningen till överskottet är att fler kraftverk ligger i den norra delen av landet.

Om elområden på DN

Ny rapport från EI

Om Sverige befunnit sig i en högkonjunktur hade den gångna vinterns elpriser blivit ännu högre. En möjlighet att få sin elförbrukning avläst och avräknad varje timme skulle sannolikt kunna dämpa framtida svängningar på elbörsen. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (EI) i sin halvårsrapport om utvecklingen på elmarknaden.

Norden upplevde den kallaste vintern på länge samtidigt som en stor del av kärnkraftproduktionen var avställd. Elpriserna steg kraftigt och många elkunder fick högre elkostnader. Trots att kylan ledde till en ökad förbrukning motsvarade effektuttaget dock aldrig Svenska Kraftnäts prognos för en tioårsvinter. Hade Sverige däremot befunnit sig i en högkonjunktur så hade effektuttaget varit högre, vilket skulle ha pressat upp priserna ytterligare.

Bristen på kraft inom det nordiska elkraftsystemet ledde till en omfattande nettoimport. Sverige var det land i Norden som mellan oktober 2009 och april 2010 stod för den största nettoimporten med 8,6 TWh.

Var femte hushållskund var aktiv
Högre elpriser och ökade elkostnader gjorde också att många kunder såg över sina elavtal. Var femte hushållskund var aktiv på elmarknaden, antingen genom att byta elhandlare eller genom att byta avtal.

Även om vinterns stundtals höga elpriser fick stora konsekvenser för både elkunder och elhandlare betonar Energimarknadsinspektionen i halvårsrapporten att det är viktigt att prissignalerna når fram till marknadens aktörer. Pristak eller andra former av prisreglering riskerar att på sikt leda till högre priser för kunderna.

Samtidigt har elmarknaden brister. En stor del av den el som används i Norden går till uppvärmning av bostäder. Detta, i kombination med att få hushåll idag har incitament att anpassa sin elförbrukning efter rådande prisläge, gör att en stor del av efterfrågan är förhållandevis okänslig för prisförändringar. Om konsumenterna i stället hade större incitament att anpassa sin förbrukning efter svängningarna i elpriset skulle höga pristoppar sannolikt dämpas.

EI utreder timmätning

Ett av Energimarknadsinspektionens uppdrag under 2010 är att analysera konsekvenserna av en övergång till timmätning av el för alla de kunder som idag mäts månadsvis.

- Timmätning skulle sannolikt leda till att nya avtalsformer erbjuds som ger kunderna större ekonomiska incitament att styra sin förbrukning efter rådande spotpris, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Men innan vi föreslår ett krav på timmätning måste vi väga kostnader och intäkter mot varandra för att vara säkra på att en eventuell reform får samhällsekonomiskt önskvärda effekter.

Slutsatserna av det pågående uppdraget redovisas i slutet av året.

Ladda ner “Halvårsrapport om elmarknaden oktober–mars 2009/2010″

Ändringen ska träda i kraft 1 november 2011 och kan innebära ett högre pris för många svenska konsumenter.

Prisområdena ska göra marknaden mer effektiv och skapa ett jämnare flöde i det svenska elsystemet, hoppas Svenska Kraftnät (SVK).

Men förslaget presenterades i oktober förra året möttes det av stark kritik från elbranschens organisation Svensk Energi.

- Den omedelbara följden blir högre priser i södra Sverige och lägre i norra Sverige. Uppemot 90 procent av de svenska elkunderna riskerar därför att få högre elräkningar. Detta drabbar även stora delar av basindustrin, sa Svensk Energis vd Kjell Jansson.

Jonas Borgardt, vd på Elverket Vallentuna, anmälde SVK till EU:s konkurrensmyndigheter. Han menar att de nya områdena kommer att leda till att elpriserna i södra Sverige stiger med 4-5 öre per kWh och att stora bolag som Vattenfall, Fortum och Eon gynnas på bekostnad av de små elhandlarna.

Simuleringar från en branschutredning 2005 pekar på att prisområdena kan innebära en prisskillnad på cirka 0,5 öre per kWh mellan den nordligaste och sydligaste delen av Sverige.

Det är dock en siffra som kan variera kraftigt, beroende på temperatur, nederbörd och hur många kablar som är i drift, enligt Niklas Kallin på SVK.

- Prisskillnaden är svår att uppskatta. De 5 öre som förekommit i debatten låter ganska högt, men kan inte uteslutas, sa han till Ny Teknik i december förra året.

Det var regeringen som i början av 2009 gav Svenska kraftnät uppdraget att dela upp Sverige i olika prisområden. SVK presenterade sitt förslag med fyra områden i oktober förra året.

I april samma år kritiserade EU- kommissionen SVK för att bryta mot EUs konkurrensregler genom att minska på exporten av el till förmån för svenska elkunder.

När SVK lämnade sitt färdiga förslag förra hösten började EU-kommissionen granska det. I april i år slog kommissionen fast att prisområdena bidrar till att Sverige inte längre bryter mot konkurrensreglerna.

Från tidningen Nyteknik, artikel av Jonas Hållén

Frågan jag ställer mig blir; har man råd att inte försöka göra vad man kan för att minska sin energiförbrukning?