Regeringen med Maud Olofsson har presenterat ett antal konkreta förslag för att som man uttrycker det, stärka konsumenternas ställning och ge kunderna möjlighet att påverka sin elräkning.

Här är energiministerns förslag med mina kommentarer:

“Vi föreslår därför att alla kunder som vill nu kostnadsfritt ska kunna få timmätning av sin elförbrukning.” Timmätning? Att kunna få timmätning av sin elförbrukning låter för mig som någonting man borde kunnat få på 80-talet. Nu borde elbolagen kunna ge oss sekundvis mätning (realtidsmätning) Tekniken finns.

“Regeringen föreslår också att konsumenterna själva ska kunna bestämma att en annan aktör än nätägaren får ta del av kundens elmätvärden.” Detta tror Maud Olofsson skulle kanske kunna sannolikt ge konsumenterna en lägre kostnad för kunderna. Många gissningar där..

“Vi vill också stärka konsumenternas ställning på elmarknaden genom att se över elleverantörernas avtal.” Om man som konsument medvetet struntar i att göra ett aktivt val så tycker jag personligen att man får ta den extra kostnaden. Att ignorera i att göra ett val av elbolag tyder på att man som konsument har så mycket pengar i plånboken att man inte vet var man ska göra av dom. Är detta då något som energiministern skall lägga krut på? Inte enligt min åsikt.

“Därför vill vi nu underlätta för enskilda hushåll att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet. Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.” Det vore definitivt på tiden och någonting Maud som energiminister borde ha gjort för länge sedan. Vänlig gå igenom problematiken med dubbla inmatningsabonnemang också.

“Därför vill vi att en bättre samordning av berörda myndigheters övervakningsuppgifter på elmarknaden utreds vidare.” Kan man med detta kanske tyda att energiministern inte tycker att EI gör sitt jobb?

Att Maud Olofsson går ut så här på en debattartikel tyder på att hon vill ha saker och ting gjorda. Till min besvikelse så känns det som att vissa av dessa punkter borde man ha tänkt på för ett antal år sedan och inte först nu. Låt oss säga att energiministern får igenom alla ovanstående punkterna och lyckas implementera dessa. Innebär det då en lägre energiförbrukning för elkunderna? Kanske blir mitt svar. Problematiken kommer dock att finnas kvar och det är att det förbrukas alldeles för mycket el. Det borde istället fokuseras på täthet, solavskärmningar och isolering. Inte ett ord nämns om detta. Mitt i den smällkalla vintern 2010/2011 så höll Maud Olofsson en presskonferens med Energimarknadsinspektionen. Aftonbladets överskrift blev:

Maud Olofsson:– Måste bli mer energimedvetna

Jag håller fullkomligt med. Frågan är bara hur vi får gemene man att bli mer energimedveten. Skatter är enligt min åsikt en alldeles utmärkt lösning och regeringen har på många sätt lyckats med att skapa ett ökat intresse för energibesparing. Nu gäller det bara att förvalta detta på ett bra sätt.

I vintras skrev Swedisols VD Conny Pettersson så här i ett blogginlägg:

“Naturligtvis så skall elmarknaden fungera med konkurrens och vara effektiv. Prissättningen borde också utformas med mer rörliga avgifter och mindre fasta så att insatser för att minska användandet av el får större effekt för den enskilde individen.”

Ny rapport från EI

Om Sverige befunnit sig i en högkonjunktur hade den gångna vinterns elpriser blivit ännu högre. En möjlighet att få sin elförbrukning avläst och avräknad varje timme skulle sannolikt kunna dämpa framtida svängningar på elbörsen. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (EI) i sin halvårsrapport om utvecklingen på elmarknaden.

Norden upplevde den kallaste vintern på länge samtidigt som en stor del av kärnkraftproduktionen var avställd. Elpriserna steg kraftigt och många elkunder fick högre elkostnader. Trots att kylan ledde till en ökad förbrukning motsvarade effektuttaget dock aldrig Svenska Kraftnäts prognos för en tioårsvinter. Hade Sverige däremot befunnit sig i en högkonjunktur så hade effektuttaget varit högre, vilket skulle ha pressat upp priserna ytterligare.

Bristen på kraft inom det nordiska elkraftsystemet ledde till en omfattande nettoimport. Sverige var det land i Norden som mellan oktober 2009 och april 2010 stod för den största nettoimporten med 8,6 TWh.

Var femte hushållskund var aktiv
Högre elpriser och ökade elkostnader gjorde också att många kunder såg över sina elavtal. Var femte hushållskund var aktiv på elmarknaden, antingen genom att byta elhandlare eller genom att byta avtal.

Även om vinterns stundtals höga elpriser fick stora konsekvenser för både elkunder och elhandlare betonar Energimarknadsinspektionen i halvårsrapporten att det är viktigt att prissignalerna når fram till marknadens aktörer. Pristak eller andra former av prisreglering riskerar att på sikt leda till högre priser för kunderna.

Samtidigt har elmarknaden brister. En stor del av den el som används i Norden går till uppvärmning av bostäder. Detta, i kombination med att få hushåll idag har incitament att anpassa sin elförbrukning efter rådande prisläge, gör att en stor del av efterfrågan är förhållandevis okänslig för prisförändringar. Om konsumenterna i stället hade större incitament att anpassa sin förbrukning efter svängningarna i elpriset skulle höga pristoppar sannolikt dämpas.

EI utreder timmätning

Ett av Energimarknadsinspektionens uppdrag under 2010 är att analysera konsekvenserna av en övergång till timmätning av el för alla de kunder som idag mäts månadsvis.

- Timmätning skulle sannolikt leda till att nya avtalsformer erbjuds som ger kunderna större ekonomiska incitament att styra sin förbrukning efter rådande spotpris, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Men innan vi föreslår ett krav på timmätning måste vi väga kostnader och intäkter mot varandra för att vara säkra på att en eventuell reform får samhällsekonomiskt önskvärda effekter.

Slutsatserna av det pågående uppdraget redovisas i slutet av året.

Ladda ner “Halvårsrapport om elmarknaden oktober–mars 2009/2010″

Från och med 1 april blir det nya regler för dem som producerar el med egna vindkraftverk på tomten eller solceller på taket.

Det innebär att de särskilda abonnemangen för att mata in el på nätet (inmatningsabonnemang) försvinner och det blir enklare att få tillstånd att koppla upp sig på elnätet.

Däremot får abonnenterna fortfarande betala för timmätning. Det blir inte heller något system med nettodebitering, det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av det han eller hon köpt och sålt.

Kritiken mot regeringens förslag har varit hård.

KTH professorn Lennart Söder har på näringsminister Maud Olofssons uppdrag utrett vilka förändringar som måste göras i ellagen och andra lagar för att Sverige ska kunna öka produktionen av förnyelsebar energi. Tyvärr så har man inte lyssnat på denna mycket kompetenta professor utan istället valt en egen väg från regeringens sida. Många är idag besvikna över möjligheten med netto debitering. Nu får den frågan vänta i ytterligare ett år, medan Energimarknadsinspektionen utreder hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och balansen i elnäten.

Vad jag funderar på är hur detta kommer att försena möjligheten att implementera EU’s nya krav på “almost zero energy houses”, vilket på svenska blir nästan nollenergihus. Detta är en realitet som Sverige skall följa från och med år 2020 och som Energimyndigheten just nu i dagarna håller på och ser över.  Vi måste börja agera och det snabbt och då går det inte att utreda utredningen.

Att gå från en passivhus till ett nollernergihus eller plusenergihus är helt klart en möjlighet men då måste det naturligtvis finnas incitament. En av de mest självklara är naturligtvis att få nettodebitering. Tar man Tyskland som ett exempel så får du som liten producent av “fin el” mer betalt för denna när du skickar ut denna på nätet än den “ful el” man köper tillbaka. Detta har i sin tur lett till att plusenergihusen bara ökar och ökar. Även Spanien ligger långt fram gällande detta.

Ja, jag är besviken över att politikerna pratar om att fokusera på energibesparing, passivhus, nollernergihus och plusenergihus men när det väl kommer till kritan så skall det utredas mer trots att man erhållit ett mycket gediget utredningsmaterial.Visa att ni menar allvar!

Källor: Nyteknik.se