villa

Ännu ett husföretag erbjuder certifierat passivhus

Den svenska trähustillverkaren A-hus i Kungsbacka har fått certifikat för en ny spännande lösning för passivhus i Europa. Med trästomme säger sig företaget både kunna bygga kostnadseffektivare och mer klimatsmart.

A-hus, i svenska träindustrikoncernen Deromegruppen, har utvecklat nya konstruktioner som ligger till grund för det nyligen erhållna certifikatet, utfärdat av Passive House Institute i Tyskland. A-hus är en av få tillverkare som lyckats certifiera konstruktionen med solid trästomme. De tillverkare av passivhus som är certifierade idag bygger annars med lättreglar. Att bygga med solid trästomme har flera fördelar menar Anders Carlsson, teknisk chef.

-          Dels är konstruktionen intressant då prisbilden blir lägre och dels öppnar vi på A-hus nu upp för nya möjligheter att bygga på höjden inom vissa ramar. Vid byggnation av passivhus är det en fördel att bygga kompakta byggnader på höjden då energiförbrukningen räknas hem ännu lättare, förklarar Anders Carlsson.

Certifikatet erhölls av tyska Passivhaus GmbH, där professor Dr. Wolfgang Feist är en förgrundsfigur. Wolfgang Feist är grundaren till Passive House Institute och en pionjär inom passivhusbyggnation i Europa och står för många nya influenser idag. Att utveckla nya byggtekniker är ett arbete Deromegruppen prioriterar högt för att erbjuda klimatsmarta huslösningar.

-          Hela vår passivhuskonstruktion är certifierad, såväl väggar, tak och anslutningar vid mellanbjälklag och mot betongplattan. De delar som inte ingår i certifikatet är tillval som fönster och ytterdörrar, men där kan vi ändå påverka genom att välja leverantörer som har rätt och godkända produkter, tillägger Anders Carlsson.

Det senaste året har Deromegruppen investerat 37 mkr i en modern produktionslinje på anläggningen utanför Kungsbacka, söder om Göteborg. Produktionen är anpassad för såväl stora produktionsvolymer som just byggelement för passivhus. Per-Åke Lundin, vice VD för A-hus menar att certifikatet spelar en viktig roll.

-          Certifikatet är ett viktigt dokument för vår framtida husexport. Efterfrågan ökar på passivhus och kraven på energieffektivitet ställs allt högre. Vi utvecklar tekniken ständigt för att få ett klimatskal som redan idag lever upp till framtidens krav på hustillverkare, säger Per-Åke Lundin.

Certifikatet visar att de prefabricerade enheterna och konstruktionen klarar nivåer som ligger under passivhusnormerna för energiförbrukning samt lufttäthet i flera europeiska länder.

Jag kommer självklart inom kort att uppdatera sidan där du som letar efter energieffektiv bostad kan se vilka fler hustillverkare som erbjuder passivhus.

villa

Byggbolag tänker kortsiktigt

Byggbolagen tänker kortsiktigt och tar inte hänsyn till livscykelkostnader. En ny undersökning visar att de i stället prioriterar låg produktionskostnad.

En färsk undersökning från Svensk byggtjänst visar att bara 20 procent av landets största bostadsbyggare tar stor hänsyn till livscykelkostnaden när de bygger nytt.

- Detta innebär att fyra av fem bostadsbyggare lägger för liten vikt vid livscykelperspektivet. Istället fokuserar de på en så låg produktionskostnad som möjligt. Att detta leder till högre driftskostnader och problem i brukarfasen blundar man för, säger Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst i ett pressmeddelande.

Erik Hellqvist anser att det visar på ett allvarligt glapp mellan byggproduktionen och förvaltningsfasen då det gäller flerbostadshus.

- Produktionen borde syfta till att skapa bostäder som långsiktigt låga driftskostnader, hög boendekvalitet och låg miljöpåverkan. Men som det ser ut idag är målet får produktionsfasen allt för ofta ensidig prispress, menar Erik Hellqvist.

Industrifakta har på uppdrag av Svensk byggtjänst intervjuat 80 av de största byggherrarna inom flerfamiljsbostäder. Tillsammans står dessa för ungefär 90 procent av bostadsbyggandet i Sverige. Här finns allmännyttiga bostadsbolag, kooperativa byggherrar, privata hyresbolag och byggföretag som producerar bostadsrätter i egen regi. De har också gjort intervjuer med 20 av de ledande teknikkonsulterna och arkitektföretagen, berättar Erik Hellqvist.

73 procent av de tillfrågade byggherrarna uppger att den vanligaste orsaken till att man håller nere investeringskostnaderna vid nyproduktion av flerfamiljshus, är svårigheter att få ihop den kortsiktiga kalkylen.

Ovanstående artikel publicerades i tidningen Byggvärlden igår den 21 Juni.

Detta är tyvärr så som verkligeheten ser ut just nu och det är knappast så att jag höjer på ögonbrynen när jag läser detta dock inte bara tror jag utan är övertygad om kommer att ändras inom en mycket snar framtid. Tyvärr är det beklagligt att en husbyggare idag 2010 med allt det fokus det är på energibesparing inte tar detta på allvar. Heder åt de hustillverkare som klart och tydligt redovisar energiåtgång och som gör allt de kan för att bygga energisnåla bostäder åt sina kunder.

villa

Designvecka – Ledbelyst husnummer

Först ut på designveckan är i:no, ledbelyst husnummer

Att ett husnummer kan betyda så mycket var någonting jag inte visste. Vi var naturligtvis tvungna att sätta upp ett husnummer på fasaden, främst av anledningen att inte gästerna visste vilket hus som var vårt (antar att de inte varit inne på websidan). Att hitta en snygg siffra var inte lätt, inte heller för gästerna att se den i mörkret. Efter mycket letande så hittade vi så en i:no.

i:no är en svensktillverkad ledbelyst husnummerskylt. Med dess läckra design så passar den in på vilket hus som helst. Energiåtgången är så låg som 1! Watt och ändå är det ett harmonsikt och vackert sken som sprider sig över numret och fasaden.

Om inte du själv behöver en i:no så varför inte köpa den som inflyttningspresent till dina bekanta som nyligen köpt hus?

Vi kan varmt rekommendera denna utsmyckning av fasaden och hoppas att det går bra för detta nystartade företag.

Under en tidsbegränsad tid så kan vi erbjuda våra läsare rabatt vid köp av en i:no.  Läs mer om i:no och kampanjerbjudandet här.

villa

Fjärrvärme, Värmepump, FTX, Jordvärme, Bergvärme eller Pellets

Det har varit otaliga diskussioner senaste tiden om passivhus är det mest energisnåla sättet att bygga hus på eller inte. Framförallt så har diskussionen kommit att handla om vilken form av tillskottsvärme man bör ha i ett nyproducerat passivhus. Detta är för mig en ekvation som inte går ihop. Jag och Linda planerar att bo i vårt hus under en mycket lång tid. Vi räknar också med att huset kommer att leva längre än vad vi själva kommer att göra, med lite underhåll naturligtvis. Under husets livslängd så är jag övertygad om att det kommer att komma nya lösningar för hur den lilla tillskottsvärme som vi behöver skall produceras. Detta är således ingen ursäkt till att inte bygga ett så energisnålt klimatskal som möjligt.

Så vilken tillskottsvärme skall man använda i ett energisnålt hus idag?

Detta tvistar de lärda om. Samtliga alternativ har sina för respektive nackdelar. Nedan har jag skrivit ned de vanligaste alternativen på ett lite förenklat sätt. Jag vill dock poängtera att detta är mina egna erfarenheter och åsikter.

FT-Värmepump

Från- och tilluftsventilation med återvinning. Värmepumpen hjälper till att ”pumpa” upp tilluftstemperaturen och frånluften värmer upp tilluften (vatten). Detta innebär att man också får varmvatten till ca 1/3 av den energi som annars skulle gått åt vid direktverkande varmvattenberedare.

FTX

Från- och tilluftsventilation med återvinning. Vanligt i passivhus i Sverige idag. Största nackdelen är dock att varmvattnet ofta måste värmas med direktverkande el.

Fjärrvärme

Bekvämt. Största nackdelen är dock att man är i klorna på den såkallade ”fjärrvärmemaffian”. Konkurrens saknas vilket man också kan se på priset. I Täby försökte man nyligen släppa in fler bolag vilket havererade. Dessutom så är det dyr installationskostnad och vid tidigare byggen av passivhus så har man också fått problem då fjärrvärmebolagen ser en som en dålig kund då man inte förbrukar så mycket. Här kommer vissa kommuner få problem om man kräver anslutning till fjärrvärme. Dessutom så kan man fundera över vad fjärrvärme egentligen är och hur mycket olja som går åt på vintrarna men det är en annan historia.

Läs mer om fjärrvärmeprojektet som havererade i Täby här samt hur det blev här

Bergvärme

Bekvämt men onödigt dyrt till ett välisolerat passivhus.

Jordvärme/Sjövärme

Inte jättevanligt men min gissning är att det kan vara en utmärkt kombination tillsammans med något av ovanstående. Varning för mikrobakteriell påväxt. Gör rätt från början.

Solpaneler

Bra komplement till FT-Värmepump och FTX för att under sommar, vår och höst få så mycket ”gratis” varmvatten som möjligt. Med FTX så blir det dock direktverkande el för varmvattnet vilket man slipper med en FT-Värmepump.

Pellets/ved

Ofta ett krav vid FTX om man ej önskar direktverkande el för att värma varmvattnet på vintern. Tycker personligen att det känns lite sisådär att behöva elda med pinnar för att hålla värmen och få varmvatten i ett nyproducerat hus år 2010. Dessutom så bör man räkna in koldioxidutsläpp och energiåtgång.

villa

Ökat stöd för solceller i Tyskland

Tysklands stöd till solceller och solfångare har gett ett uppsving för de företag som tillverkar och monterar utrustningen. Nu vill den tyska regeringen dra ner på bidragen för installationer på öppna fält och bondgårdar men öka det för privatpersoner.

Bra betalt för egenproducerad el
I Tyskland finns sedan 1999 en inmatningslag som innebär att alla som producerar el med vindkraftverk eller solceller får en fast ersättning som ligger över marknadspriset.

Subventionerna gäller i 20 år och trappas ner i en förutbestämd takt. För solceller, som får mest stöd, gör det att investeringarna ofta betalar sig på mindre än halva tiden.

Idag finns det över 1 miljon villor med solceller på taken och många av dessa hus uppfyller också EU’s nya direktiv för nybyggnation dvs att år 2018 skall all nyproduktion 2018 vara plusenergihus/nollenergihus. Det fasta priset för el från solceller är i dag fyra gånger högre än marknadspriset.

Även den svenska regeringen vill göra det enklare för dem som vill producera sin egen el med solenergi eller vindkraft, men det förslaget har hittills mött hård kritik.

Just nu ligger det svenska förslaget hos näringsutskottet. Det ska upp för omröstningen i rikdagen den 11 februari. Vi väntar med spänning…

Källa: NyTeknik

Plusenergihus i Freiburg, Tyskland

Foto: Andrew Glaser, Från Wikipedia GNU Free Documentation License

« Previous Page — Next Page »